Den tyske godsägaren Hermann Rauschning som efter första världskriget bodde i fristaden Danzig var tidigt politisk aktiv i nasjonale kretser. 1931 blev han medlem i NSDAP. Etter partiets valgseier i Danzig i mai 1933 utsågs han till senatspresident och ansågs höra till Hitlers förtrogne. De förde ofta långa samtal om bland annat det kommande krig som Hitler redan planerade i detalj. Detta skulle enligt Hitlers planer fullständigt revolutionera den tyska krigskonsten och inte ha några likheter med det förra kriget.

Han lät Rauschning förstå att han ämnade bryta mot alla internationella krigslagar och överenskommelser och inte ta några som helst hänsyn till civilbefolkningen i de erövrade östeuropeiska länderna utan låta utrota mägder av slaviska folk och samtliga judar. Resten skulle fövandlas till sultende slavar i  det tyska herrefolkets tjänst.

Rauschning fick efter hand upp ögonen för vem det var han hade satsat sina kort på, och att den s.k. Führern  hade en syn på världen, människor, moral och etik som förskräckte honom och att Tyskland var dömt att förlora även det kommande kriget. 1935 bröt han därför sitt förhållande med nazistene og flyktet Tyskland via Sveits till USA där han dog 1982. Där skrev han flera uppmärksammade böcker om Hitler, nazismen och fascismen.  Han er særlig kjent for boken Gespräche mit Hitler (Zürich, 1940).  På norsk kom den att heta ”Som Hitler har sagt det” (Aschehoug, 1940 og Lanser, 1983).

Här följer ett i dessa Wuhantider tankeväckande meningsutbyte mellan Hitler och Rauschning. I avsnittet återger Rauschning Hitlers ord vid en av deras dialoger (eller snarare monologer, vilket var Adolfs paradgren):

Hitler: – Det kommande kriget kommer att se helt annorlunda ut än det senaste världskriget. Den tidens infanteriangrepp och massinsatser är helt inaktuella. Jag kan garantera att dessa årslånga och i stort sett stillastående skyttegravsfronter aldrig mer kommer att upprepas. De innebar i själva verket en urartning av den naturliga krigskonsten. Vi kommer istället att använda oss av den helt överlägsna fria, rörliga och skoningslösa krigföringen.

Rauschning:  – Tror Ni Herr Hitler att Tyskland förbereder hemliga uppfinningar som kan besegra varje motstånd? Vapen som inte ens den franska Maginotlinjen klarar av att stå  emot?

Hitler:  – Alla arméer försöker uppfinna hemliga vapen. Men jag är ganska övertygad om att dessa inte kommer ha något större värde.

(Här insköt Danzigs Gauleiter Albert Forster som åhörde samtalet: ”Tror Ni mein Führer att man kan införa helt nya angreppsmöjligheter med till exempel  någon form av elektriska vapen? Eller kanske de nya giftgaserna och bakterierna? Kommer vi kunna använda bakterier som vapen i ett kommande krig?”)

Hitler: – Ett folk som som beslutat sig för att hävda sitt eget lands självbestämmanderätt och regler för vilken krigsföring som bäst  gynnar landets intressen kommer att använda  alla tänkbara sorters vapen i ett krig. Det gäller även krigföring med bakterier.

Hitler (forts.) -Jag har inga skrupler utan kommer se till att jag har de vapen jag behöver. Den nya typen av giftgas är fasansfullt plågsamt för en fiende. Men det är ingen skillnad mellan en soldats  utdragna döende när han fastnat i  taggtrådarna mellan fientliga skyttegravar och dödskampen hos den som blivit gasförgiftad eller smittad av bakterier.   I framtiden kommer hela folk stå emot varandra, och inte längre   bara fientliga arméer.

-För vår del kommer vi inte bara försvaga  fiendens fysiska hälsa  utan också hans stridsmoral. Så jag kan mycket väl tänka mig att bakteriologiska vapen har framtiden för sig.  Ännu har vi inte hunnit dithän men jag vet att det pågår en framgångsrik forskning och många experiment på det området. Men användningen av sådana vapen har  sina begränsningar i ett redan pågående krig

-Däremot är bakterier ytterst användbara innan kriget brutit ut. Då är de synnerligen effektiva eftersom de försvagar fiendens fysiska motståndskrafter. Så vårt egentliga krig kommer då kunna föras helt utan militära handlingar. Jag kan mycket väl tänka mig att vi på det sättet skulle kunna lamslå och kuva ett fientligt England. Eller varför inte Amerika?

Rauschning:  -Men tror Ni min Führer att Nordamerika verkligen skulle vilja blanda sig i Europas affärer ännu en gång?

Hitler:  -Hur det än blir med den saken så kommer så kommer vi se till att förhindra det. Det finns nya vapen och metoder som kan se till att de får annat att ägna sig åt. Amerika befinner sig dessutom ständigt på randen till en revolution. Jag kan med lätthet egga upp och underblåsa revolter och oroligheter som kommer att få herrarna där borta att  tänka på annat. Dom kan vi vara utan här i Europa.

(Här insköt Danzigs Gauleiter Albert Forster återigen en fråga till Hitler):

 – Ni sade tidigare, min Führer, att man redan före kriget kan se till att smitta ned fienden med bakterier. Hur är det möjligt under pågående fred?

Hitler: – Med hjälp av agenter eller vanliga resenärer. Det är det säkraste och enklaste sättet i fredstid. Men man måste också beakta att det kan ta åtskilliga veckor eller ännu längre tid innan man kan vara säker på att epidemierna brutit ut i tillräcklig omfattning och att aktionen därmed lyckats.

– Man kan kanske också tänka sig att sätta in smittspridningen punktvis under pågående krig när fienden efter långvariga strider på några strategiskt avgörande områden börjar bli krigstrött och bakterierna  försvagat hans fysiska krafter./.

När jag hade läst igenom boken mindes jag  Mao Tse Tungs ord från 60-talet om USA och ett eventuellt kärnvapenkrig som (fritt ur minnet) löd ungefär så här:

”Atombomben är en papperstiger som imperialismen hotar med för att underkuva de länder de vill ha inom sin maktsfär. För Kinas del utgör atombomber inget hot. Vi är över 800 miljoner människor i vårt land. Så även om vi skulle förlora några miljoner människor i ett kärnvapennkrig  har vi tillräckligt många människor kvar för att ett sådant angrepp inte skulle ha någon betydelse för krigets utgång”.

Idag består Kina av drygt 1,3 milarder människor./.

Lotta Lovin’