Var är pandemirädslan när tusentals vuxna, afrikanska män kommer via båtar och kan gå i land på Kanarieöarna, samtidigt som turister från Europa inte kan resa dit? Att den inhemska befolkningen, förutom massinvandringen, också mister sitt levebröd stod knappast i fokus när den svenska EU.kommisionären Ylva Johansson nyligen besökte Gran Canaria.

Det var i förra veckan som Johansson kom på visit till Gran Canaria för att för att få en uppfattning om förhållandena för båtemigranterna. Hittills i år har drygt 14 000 människor anlänt till Kanarieöarna. Med flera hundra ända upp till tusen personer per dygn ökar invånarantalet dramatiskt vilket innebär en stor belastning på  hjälpinsatserna. Enligt källor inom Policia Nacional har ännu inte ett enda flygplan med flyktingar lämnat någon av flygplatserna för att returnera dem till sina ursprungsländer eller till det spanska fastlandet.

Den vannlige kanariern lever i en daglig mardröm. Många vet snart inte hur de ska kunna få tag på mat för dagen till sina egna barn. Turistnäringen som varit den dominerande inkomstkällan befinner sig i en djup kris och de  flesta inom branschen har förlorat sina arbeten. Mängder av hotell och restauranger har fått slå igen på grund av Coronapandemin. Sociala myndigheter och fackliga rättigheter har i åratal haft en svag ställning på öarna som lider av stor arbetslöshet. Och inte blev det bättre av flera månader av karantän, nedstängda turistinrättningar och affärer. Många arbetstagare har förlorat hela sin arbetslöshetsersättning och har nu följaktligen inga inkomster alls.

Hur ska barnfamiljer och övriga invånare kunna betala sina bostadshyror och sin mat när både mamma och pappa har förlorat sin inkomst? Hade EU-kommissionär Ylva Johansson något att säga om den saken när hon besökte en krisdrabbad ö?

Nej, den akuta krisen för öborna på Gran Canaria lyste helt med sin frånvaro i det tal hon höll under besöket. Däremot var hon angelägen om att migranterna skulle få en så trygg och säker ankomst som möjligt. Hon var även helt överens med Spaniens inrikesminister Fernando Grande-Marlaska om att ”skammens flyktingläger” i Arguineguin måste stängas. Det har blivit öknamnet på det provisoriska tältläger som upprättats i hamnen på den sydliga delen av ön. Där befinner sig hundratals och emellanåt tusentals människor. Det rör sig i huvudsak om män från Maghreb-länderna,dvs. Marocko, Libyen, Tunisien, Mauretanien och Algeriet. Såvitt man känner till har dessa inte några skyddsbehov eftersom deras hemländer inte befinner sig i en politisk situation som berättigar till asyl.

Ylva Johanssons lösning på migrantproblemet är en tryggare mottagning och högre levnadsstandard. Enligt internationell lag har europeiska länder plikt att rädda folk som befinner sig till havs. Men av vilken anledning måste de nödvändigtvis fraktas till en annan kontinent och garanteras mat och logi? Om man räddar människor som befinner sig till havs kunde man ju tänka sig att de istället bogserades tillbaka till den plats på land som de lade ut ifrån.

Ylva Johansson sa mycket riktigt i sitt tal på Gran Canaria att hon ville komma åt de nätverk som smugglar människor över havet. Och de som inte har rätt till asyl ska skickas tillbaka. Men har de väl satt fötterna på europeisk jord är det en väldigt dyr och komplicerat process. Och frågan är om det är möjligt att skicka tillbaka dem. Vad kan göras om de till exempel gjort sig av med sina pass och ID-handlingar? På regeringsnivå är det dessutom en dyr och invecklad process att få ursprungsländerna med på att ta tillbaka  migranterna. Sammantaget bidrar allt detta till att ytterligare frösvåra ett återvändande.

Det innebär i praktiken att immigranterna blir kvar i flera månader, bland annat på hotell där de kommer och går som de vill. Hur stor apparat krävs för att behandla 14 000 ansökningar? EU-kommissionär Ylva Johansson erbjuder sig följaktligen att i samarbete med Frontex bistå med sju byråkrater som ska hjälpa till med urvalsprocessen. Det är i bästa fall en droppe i havet. Johansson sa även i sitt tal att EU kommer att ta sitt ansvar och hjälpa till med att fördela immigranterna mellan de europeiska länderna. Så till de som anser att 50 är för lite: Don´t worry, det finns fler att ta hand om.

Under tiden får kanarierna finna sig i att se de baguetter som skänkts till migranterna bli slängda i Las Palmas soptunnor, samtidigt som de själva knappt har några pengar att köpa mat för. Och fiskarna i Arguineguins  hamn har svårigheter att lägga ut med sina fiskebåtar eftersom hamnen är fylld av ett tältläger. Röda Korset, polisen och sjukvården går inte oväntat på knäna på grund av det stora antalet immigranter och klarar inte av att tillgodose den inhemska befolkningens behov under de rådande förhållandena. Förra lördagen anordnade kanarierna en demonstration i Arguineguin för att visa sitt missnöje med hela situationen som tältlägren i hamnen och bristen på inkomster.

Skulle det inte ha varit enklare, Ylva Johansson, om du som har inflytande över EU-lagarna i Bryssel, kunde se till att immigranterna tryggt sändes tillbaka till där de kom ifrån innan de fick fotfäste på europeisk mark? Det skulle dessutom fungera som en signal som skulle kunna stoppa dessa enormt stora ankomster av hundratals och tusentals män. De lär ju knappast bli färre om man ser till att höja deras levnadsstandard och service på de platser de lyckas ta sig till.

Här är lite information om EU-kommissionär Ylva Johanssons politiska biografi:

Johansson inledde sin politiska karriär när Kommunistisk Ungdoms 1988 lobbade för hennes kandidatur under riksdagsvalet i Sverige. Det gick som man hade hoppats och fram till 1991 var hon riksdagsledamot för Vänsterpartiet Kommunisterna. Då gick hon över till Socialdemokraterna och utsågs till minister 1994. 2019 blev hon utnämnd till europakommissionär och Sveriges medlem av Von der Leyen-kommissionen med ansvar för EU:s inre säkerhet.

Så vad kan göras? Kanske är det hög tid att säga ifrån till de som sitter i Bryssel och fattar beslut på våra vägnar. Eftersom Johansson är svensk är det inga problem för norrmän att kommunicera med henne. Som ett uttryck för solidaritet med de öbor som utgör Europas yttre gränser, som Lampedusa i Italien, Lesbos i Grekland och nu Kanarieöarna, är det fullt möjligt att skicka ett uttalande direkt till den svenska EU-kommissionären med förslag om åtgärder.

Som exempelvis att immigranterna tryggt kan föras tillbaka till sina ursprungsländer istället för att ta enorma resurser i anspråk från hårt prövade europeer, inte minst i dessa tider av Coronavirus och nedstängningar i samhället.

EU-kommissionär Ylva Johansson har både Facebook och Twitter och har säkert inga problem med att förstå god norska. Betydligt lättare för henne än italienska, grekiska och spanska (hon behöver tolk för att kunna kommunisera med spanjorer).