Ett omfattande, allvarligt problem blir alltmer synligt i tyska grundskolor. Lärare i Berlin beskriver en situation där majoriteten av eleverna i många klassrum tror att terrorism är legitim inför hädelse.

Den tyska tidningen Tagesspiegel har intervjuat biträdande chef för Berlins skolstyrelse, Hendrik Nitsch. Nitsch är också rektor för en av Berlins många gymnasieskolor med många muslimska studenter. Han beskriver ett omfattande, skrämmande problem. Vid Gustav Freytag-skolan för vilken han är rektor kontaktades han av totalt fyra lärare efter jihadistisk halshuggning av den franska läraren Samuel Paty.

Under en minuts tystnad för Paty hade tystnaden brutits av flera muslimska studenter. De bröt tystnaden för att säga att Paty hade ”fått vad han förtjänade. Det var sant att han avrättades. Han hade förolämpat profeten.

”Muslimska studenter sa att mordet var korrekt, och att det fanns en minuts tystnad för någon som förolämpade profeten som hade fel”, sa Nitsch till tidningen.

Problemet är inte begränsat till skolan i fråga. Skolstyrelsen i Berlin behandlar liknande typer av förfrågningar kontinuerligt. Enligt biträdande rektor och rektor Nitsch är det inte tillräckligt att fortsätta som tidigare och bara prata med de studenter som gör anklagelserna. Han säger att det är omöjligt att nå eleverna genom att bara ha samtal med dem. Nitsch får brett stöd från både lärare och ledare vid andra skolor i Berlin.

– En lärare vid en gymnasium i Schöneberg sa att en av hans muslimska elever sa: ”Det är inte så illa att någon dödas.” Läraren är övertygad om att ”detta sätt att tänka är utbrett i min skola”, säger Nitsch.

Karina Jehnichen, chef för grundskolan Christian Morgenstern i Spandau, en skola med en hög andel invandrare, är också orolig.

– Många är så inblandade i sitt tänkande att de inte längre tillåter andra åsikter, säger hon till Tagesspiegel.

Problemet med studenter från strikt islamiska hem är så omfattande att en separat rådgivningstelefon har inrättats. Lärare kan komma i kontakt för tips och råd när de misstänker att eleverna är radikaliserade.

”Lärare som konfronteras med sådana uttalanden, som behöver hjälp och behöver råd, kan kontakta vår rådgivningstelefon”, säger Thomas Mücke, verkställande direktör för Violence Prevention Network (VPN), en organisation som arbetar med radikaliserade islamister.

– Vi måste ta problemet på allvar, säger han till Tagesspiegel.

Räddningslärare rapporterar också till Education and Science Union (GEW), motsvarande norska utbildningsföreningen.

”Vi har haft samtal med lärare som är oroliga för att något liknande i Frankrike skulle kunna hända dem”, säger en GEW-talesman till tidningen.

– De kände behovet av att ta itu med sina bekymmer. GEW lägger därför stor vikt vid ”undervisning i etik, demokrati och tolerans på ett hållbart sätt, särskilt i skolor där det är svårt”.

Rädslan bland skolanställda sprider sig i Tyskland, även om många inte talar högt om rädslan de bär. Ändå råder det ingen tvekan om att känslan av säkerhet är borta, åtminstone för vissa lärare.

– Jag är rädd nu. Lärarpersonalen har en orolig känsla, säger Nitsch.

Lea Hagen, en lärare vid en gymnasium i Kreuzberg, säger att de alla har en viss rädsla, men att många inte pratar om det.

Glädjen eller sympatin för Patys död är bara ett symptom. Lärarna säger att problemet går mycket djupare. Det handlar om den allmänna idén om hur man lever med religion, vilka värden som räknas, var tolerans slutar. Många elever med strikt konservativa föräldrar får en världsbild i moskén eller hemma där homofobi och patriarkalt tänkande är en del av vardagen.

– Eleverna kommer från ett parallellt samhälle, säger skolstyrelsens representant Nitsch till tidningen.

– De går i skolan parallellt med att gå till moskén, och de konfronteras med en demokrati som de inte känner till i sin parallella värld.

Trots att han hade förväntat sig att muslimska studenter inte skulle hålla en minuts tystnad för Paty, är Nitsch förvånad över hur starkt och omfattande motstånd muslimska studenter visade. Han berättar också för tidningen att de muslimska studenterna är särskilt upprörda över att lära om judarna. Flera andra lärare Tagesspiegel har varit i kontakt med berättar om samma problem.

– Om du undervisar om det tredje riket i historikursen, säger muslimska studenter: ”Hej, det är bra att judarna utrotades”, säger en lärare till tidningen.

En lärare som undervisar i Schöneberg säger att en muslimsk student ”helt förstörde undervisningen bara för att jag använde ordet Israel”.

Lea Hagen, historielärare vid en grundskola i Kreuzberg, sitter i styrelsen för intresseorganisationen för historielärare i Berlin. Hon är inte förvånad och påpekar att det har allt att göra med uppfostran. Hon beskriver en situation där muslimska familjer inte försöker integrera sig, utan är intresserade av att titta på TV-sändningar från sitt hemland.

– Detta har också medianvändning att göra. De muslimska studenterna följer kanalerna i familjens hemland. Där anses judar och Israel anses vara centrum för allt ont.

Det finns många elever av turkiskt ursprung på Hagens skola. Under lektionen säger hon att eleverna sa att de slutade köpa franska produkter.

– Naturligtvis har det något att göra med Erdogan, säger Lea Hagen till tidningen.

– Som svar på Frankrikes president Emmanuel Macrons kritik av islamister uppmanade den turkiska presidenten sina landsmän att sluta köpa franska produkter. Och under undervisningen syns attityderna hos de muslimska studenterna tydligt. ”Erdogan, ärade man”, säger de.

Det finns ingen vanlig känsla av att behöva försvara demokratin, påpekar de tyska skolanställda. Detta är ett mycket större problem, och det finns tre skäl till det. För det första är det ett underkommunikerat problem och för det andra ”undertrycks” det av att myndigheterna upprätthåller fokus på islamofobi utan att ta hänsyn till vad som faktiskt händer i klassrummen. För det tredje finns det ett enormt informationsunderskott i den muslimska befolkningen.

Hagen påpekar att muslimer ser sig själva som offer för ett ”islamofobiskt Europa”.

– Det finns ingen ”känsla för gemensamt tänkande”, ingen känsla av att demokrati måste försvaras. Dessa studenter bestämmer diskursen och är också i majoritet. Religionsfrihet är mycket viktigt för dem, men att förolämpa profeten är inte yttrandefrihet för dem, säger historieläraren.

Informationsunderskottet handlar om att de muslimska studenterna inte har kunskap om vad de pratar om.

– Många har bara hört att profeten var förolämpad, men de vet inte vad som hände. Det finns studenter som tror att Paty hade ritat karikatyrerna på tavlan, medan andra aldrig hört namnet Paty. Samtidigt kräver de att ta bort all användning av karikatyrer i undervisningen, säger Hagen till Tagesspeigel.

Det finns en känsla av osäkerhet bland lärarna, de vet inte hur man ska hantera sådana diskussioner, men värre; de vet inte var gränsen går när det kan vara farligt. När ska de bedöma att en student är radikaliserad?

– Vi behöver veta två saker. När blir en student radikaliserad? När måste vi kräva vår konstitutionella rätt till skydd? påpekar Lea Hagen.

Martin Klesmann, talesman för utbildningsadministrationen i Berlin, hänvisar till ”många erbjudanden för demokratiutbildning och även många projekt för att förhindra antisemitism”. Dessutom finns den informativa broschyren ”Islam och skola” som lärare i Berlin får. Enligt de nya ramplanerna är yttrandefrihet och religiös tolerans ett övergripande tema i Berlins skolor.

För läraren Lea Hagen är en sak klar:

Vad som hände i Frankrike är ett problem som berör hela Europa, inklusive oss.