Lagnader som 17-åriga Wilmas är som hentet ut av en horrorfilm, fast det är verklighet. Wilma blev mördad av sin fästman. Hennes huvud hittades på en hatthylla i lägenheten tillsammans med en teddynalle. 

För tjugo år sedan skulle meningen ”Sverige är ett hot mot Norge” ha uppfattats som en så kallad sverigevits i Norge. Nu år 2020 skulle många norrmän omedelbart förstå att det är fullt allvar. Det säger en hel del om den politiska utvecklingen i Norges avlånga grannland. Sverige var kanske världens fredligaste, bästa och mest välskötta land med sin goda ekonomi och homogena befolkning. Nu vet man inte riktigt vilka som är bosatta där, och myndigheterna klarar inte längre av att styra samhällsutvecklingen.

20 år med berikande globalisering och massinvandring från MENA-länder har destabiliserat både ekonomin, samhället och tryggheten i Sverige. ”Så lever dom där borta” har förvandlats till ”nu lever dom här”. ”Folkhemmet” präglas av att myndigheterna övergått från att styra samhället mot ett framtida, ”mångkulturellt” paradis till att bli hjälplösa passagerare i ett frankensteinskt samhällsexperiment styrt av gangster-islam och utländska klaner. Dagens Industri skriver att Sverige nu befinner sig i ett tillstånd som alltmer liknar ett inbördeskrig:

– Svensk migrationspolitik har i kombination med en svag rättsstat fungerat som ett drivhus för etniska kriminella nätverk, etniska konflikter och internationella brottssyndikat och situationen är allvarlig i många städer och bostadsområden. Det smäller varje dag i ett malande inbördeskrigsliknande tillstånd.

Sveriges kollaps beror på sammansmältningen av två omöjliga samhällsfenomen

Det är främst två samhällsfenomen som har bidragit till Sveriges elände, och båda borde teoretiskt sett ha  varit en omöjlighet i ett demokratiskt land:

1: En press som frivilligt avstått från sitt journalistiskt objektiva och kritiska uppdrag. I stället har den sjunkit ner i en göl av moralism och aktivism till förmån för elitens invandringspolitik – en politik som bevisligen borde ha utsatts för både kritiska blickar och skoningslös ärlighet.

2: En befolkning som förvandlats till självhatande robotar genom att i samtliga kanaler utsättas för medias ständiga propaganda från vaggan till graven, utan att det leder till politiskt motstånd eller ett folkligt uppror.

Sammantaget har dessa två fenomen lagt grunden för en ny typ av feodalstat. Eliten har i praktiken upphört med politiska prioriteringar. De fördrar att hellre experimentera litet som de vill med det svenska samhället utifrån plötsliga infall med ogenomtänkta åtgärder som följd vilka ofta bara är baserade på allmänt tyckande – vare sig det gäller invandringspolitiken eller diverse klimatbeslut.

De svenska medborgarna verkar å sin sida lida av ett politiskt ”Stockholmssyndrom”: De fortsätter att rösta på politiker som har gjort dem till andraklassens medborgare utan ett eget land, hänvisade till att betala priset för galenskapen och samtidigt förklara sig vara nöjda med resultatet…för annars! All forskning är inriktad på klimatet men ingen forskning pågår som rör det unika svenska samhällstillståndet. Det om något borde vara ett eget forskningsfält.

Det är nästintill omöjligt att överdriva den svenska katastrofen:

Samtidigt som den ”Humanitära stormakten” försöker bekämpa narkotikasmugglingen, har de helt frivilligt låtit sig bli människosmugglarnas viktigaste marknad i Europa. De som smugglas in i landet är i hög utsträcking unga män som saknar kvalifikationer för att få asyl – men som får det ändå. Det har i sin tur förskjutit balansen mellan könen i Sverige på ett sätt som innebär ett hot mot demografin. Man har således fått ett samhälle med för få kvinnor i förhållande till alla frustrerade unga män, uppfödda på religiös macho-okultur. Sånt brukar aldrig sluta väl.

Och på köpet får man den religiösa vidskepelsen islam, som med sin sharialag utgör ett komplett och konkurrerande samhällssystem till demokratin. Men två samhällssystem kan inte existera parallellt i samma land utan att det leder till stora konflikter och eventuellt även inbördeskrig. Själva definitionen på ett fungerande land är att folket delar samma historia och samhällssystem, om än inte samma kultur. Både Norge och Sverige har haft stora kulturskillnader inom sina länder men de har var för sig delat sitt eget lands historiska öde och det har rått stor enighet om respektive samhällssystem. Men så införde man islam.

Kriminella klaner tömmer Sverige på pengar, välfärd och välvilja

Den svenska åklagaren Björn Rosenlöf varnar i tidningen Expressen för invandrarklanernas ekonomiska verksamheter. Han hävdar att deras kriminalitet har blivit så omfattande att de offentliga välfärdssystemen är på väg att brista. För även denna utveckling är mer eller mindre bortom all kontroll. Utbetalningarna från välfärdsmyndigheterna har nämligen ökat med 90 procent de sista två decennierna. Rosenlöf som dagligen arbetar inom det svenska rättsväsendet ser ständigt alltmer sådan ”välfärdskriminalitet” behandlas i rättssalarna. Ökningen av klanernas organiserade, ekonomiska kriminalitet är ett minst lika stort problem som de våldsbrott dessa miljöer ägnar sig åt. Och som om det inte skulle vara nog: Endast en bråkdel av dessa rättsfall följs upp av myndigheterna. Rosenlöf har erfarit att den typen av ekonomisk brottslighet är särskilt vanlig inom olika typer av personliga assistenttjänster inom hälso- och socialomsorgen.

Några få modiga röster, som vägrat att böja sig för det moraliska grupptrycket, varnade tidigt för exakt den situation som Sverige nu befinner sig i: En halv miljon människor bor nu i områden som mer eller mindre styrs av unga beväpnade män, eller som Lasse Wierup skriver i sin avslöjande bok ”Gangsterparadiset”:

– År 2020 lever minst en halv miljon svenskar i samhällen som i hög grad påverkas av beväpnade unga män. Antalet skottlossningar och sprängdåd har nått en nivå som är unikt inom EU.

Men det fanns inte någon som ville höra talas om att importen av kaoset i Mellanöstern skulle leda till kaos också här: Explosioner har numera blivit vardagsmat, säger en kvinna i göteborgsförorten Länsmansgården till SVT. Ledarartikeln drar slutsatsen att ”politiken inte fungerar som leverantör av rationella lösningar”,

Politiken fungerar inte längre som leverantör av rationella lösningar. Det är ett horribelt uttalande i ett demokratiskt samhälle. Men orsaken är att det inte längre finns några rationella lösningar på Sveriges problem. Åtminstone inte inom ramen för en normal demokrati. De framkomliga vägarna är förkastade och passerade för länge sedan.

Allt som återstår är känslosvammel, brandkårsutryckningar och sporadiskt ihoplappande här och där, medan det svenska folket under tilltagande desperation klamrar sig fast vid en normalitet som inte längre finns. Därtill råder en slags tillkämpad optimistisk hållning av ”wir schaffen das”: Offentliganställda utsätts dagligen för extrema problem. Men för att upprätthålla en positiv ton beskriver man det som ”utmaningar” och fortsätter att lappa och laga för att om möjligt dölja bristen på logik, effektivitet och ärlighet – kosta vad det kosta vill. Something´s got to give. 

Allt detta kombinerat med en press som fungerar likt inkvisitionen mot kättare, har fört till att svenska väljare varken förmår, klarar av eller vågar se problemen för vad de är. Fortfarande menar uppseendeväckande många att alla kulturer egentligen är lika och att alla människor strävar mot samma mål. Trots att Sverige är själva beviset för raka motsatsen. Stora väljargrupper anser fortfarande att den svenska kulturen är både rasistisk och värdelös, och att svenskar inte har någon rätt till ett eget land. Därför väljer man samma farliga politiker som ställt till med problemen och hoppas att de ska lösa dem. Men allt de svenska väljarna får är ännu mer förnekanden, mer moralism och ännu mer av den katastrofala politiken.

Sverige befinner sig i samma dödliga spiral som Frankrike. Och England. Och Tyskland. Och …

Vi vet att Sverige har släppt in islamister och kriminella klaner som infiltrerar staten, polisen, militären och andra samhällsviktiga funktioner. Vi vet att Sverige har släppt in sharialagar som i praktiken förvandlar landet till en apartheidstat. Vi vet att hedersmord, våldtäkter, övergrepp, social kontroll och extremism florerar. Vi vet att Nigerias kriminella nätverk ”Black Axe” har slagit rot i vårt grannland. Vi vet att etniska, religiösa och landbaserade krigare och konflikter från resten av världen har flyttat in på vår bakgård. Det har till och med drabbat Norge.

Även om vi i Norge befinner oss ett stycke längre bak i kön så vet vi att samma globalistiska mångkultur-politik också förs här, och samma politik kommer till slut leda till samma resultat. Alltid. Inga undantag. Det går heller inte att se några tecken på kursändring i Norge: Den norska pressen smyckar mångkulturbruden varje dag och tiger om problemen. Den norska vänstern föredrar att bilar brinner, kvinnor upplever otrygghet och barn packas in i hedersplagg, framför att erkänna att Carl I Hagen hade rätt redan på 70-talet: Mångkultur fungerar inte. Och islam är varken fredlig eller demokratisk.

Att skänka bort sitt eget land frivilligt till utlänningar saknar motsvarighet i mänsklighetens historia

Låt oss slå fast en sak: MENA-länder er inte skräpländer på grund av luften, demografin eller något i vattnet – eller för att är utnyttjade, koloniserade eller utsatta för rasism. Nej. MENA-länder är skräpsamhällen på grund av klankulturer och vidskepelse från forntiden som håller fast människorna på en stenåldersnivå. Därför har människor med sådana utdaterade samhällssystem ingenting att tillföra moderna västliga länder. Som varningarna har påvisat.

Det har aldrig tidigare funnits några moderna samhällen som försökt kombinera massinvandring från sådana stenåldersländer i någon naiv tro att ”alla kulturer är lika och alla människor vill samma saker som vi”. Därför finns det heller inga  exempel på hur man ska kunna lösa de problem som samhällsexeperimentet ställt till med. Hur löser man sånt?

Sverige verkar inte klara av att erkänna sitt eget fiasko. Det finns ingenting som tyder på att landet kommer göra en kursändring. Ännu mindre tyder på att man kommer vidta de knallhårda åtgärder som krävs för att bryta den våldsspiral och samhällskollaps landet själv har försatt sig i genom sin import av okultur och kriminalitet. Landet har i hög grad gett upp. För vad annat ska svenskarna göra?

Nu försöker Macron äntligen tuffa till sig mot islam – men det är 30 år för sent. Men i den här konflikten finns finns det bar en enda part som är krigslysten, tillräckligt upphetsad, kampberedd, full av helig vrede och dessutom har hänsynslösa kriminella och krigsveteraner på sin sida. Och det är inte de västerländska fransmännen. Islam har autonoma kolonier i Frankrike med tusentals fotsoldater beredda att kämpa för Muhammed. Det har även Sverige.

Vad innebär denna galenskap för Norges del på lång sikt?  

Alla siffror uppvisar samma trend.: Sverige utarmas på pengar, resurser, vilja, möjligheter och handlingsutrymme. Men landet fortsätter otroligt nog med ännu mer av samma felslagna invandringspolitik. Det innebär att det svenska samhället kan bryta ihop både kulturellt, ekonomiskt och juridiskt, och då kommer två saker att hända: Kampen om territoriet kommer bryta ut. (Som på Balkan, som ju var själva lackmustestet för ”mångkultur”.) Folk kommer på allvar att fly från Sverige.

Och vart flyr människor när deras eget land bryter ihop? Precis: De flyr till grannlandet, i synnerhet om där finns trygghet och pengar att hämta. Problemet är bara det att miljoner av främlingar har kommit till Sverige just för att utnyttja de ekonomiska fördelar som fanns där. Vad kommer de att göra när det inte finns några pengar kvar att lägga beslag på och alltför många har fått svenskt pass?

De behöver bara spatsera över gränsen, bosätta sig i Norge och utnyttja det norska välfärdssystemet istället. Därför har Sverige nu blivit ett existensiellt hot mot Norge: Sveriges katastrofala invandringspolitik kommer till slut bli Norges invandringspolitik om vi inte tar kontroll över en gräns som är så lång att den i praktiken är omöjlig att kontrollera. Folket skulle ha valt bättre politiker./.