Under en presskonferens i dag presenterade justitieminister Gunnar Strömmer regeringens förslag på en ny väg för rättsväsendet i Sverige. Satsningarna är nödvändiga och historiska då Sverige är hårt drabbat av gängvåld.

Organiserad brottslighet fortsätter att utmana samhället och utnyttja dess svagheter. Trygghet blev under valet 2022 en av de viktigaste valfrågorna och regeringen menar att det numer rör sig om stora frihetsfrågor för medborgarna i Sverige. Regeringen ökar nu rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetproposi­tionen för 2023.

Justitieminister Gunnar Strömmer sa under presskonferensen att kriminalitet tränger sig in i den offentliga förvaltningen och att satsningar mot kriminalitet är en fråga om trygghet och frihet.

– När vi säger att det här är en trygghetsfråga så är finns det också en dimension av frihet och öppenhet, säger justitieministern.

Gunnar Strömmer berättade att han vill flytta fokus från gärningsmannen till brottsoffret och ”samhällets förväntan att skyddas från den grova kriminaliteten”. Det ska bli vägledande för domstolarnas val av påföljd, sa Strömmer under presskonferensen.

– Det brottsförebyggande arbetet kommer att vara en hörnsten de kommande åren.

Regeringens pressmeddelande:

Flera myndigheter tillförs ytterligare resurser, enligt Gunnar Strömmer som radar upp polisen – som ska växa med målet att polistätheten ska motsvara genomsnittet inom EU – säkerhetspolisen, åklagarmyndigheten, ekobrottsmyndigheten, domstolarna och kriminalvården.

Polisen föreslås få en anslagsförstärkning på drygt 0,9 miljarder. En tredjedel av den summan ska användas för att öka antalet polisanställda.
Det största procentuella – men inte nominella – påslaget får Brottsoffermyndigheten..
– Det är en historisk offensiv där man måste se de olika delarna sammantaget för att se kraften av detta. Det är en historisk satsning, säger Gunnar Strömmer.

Kampen mot brotten ska stärkas och tryggheten återupprättas. Den gränsöverskridande brottsligheten ska bekämpas såväl vid Sveriges gränser som inne i landet. Åtgärder behövs, både här och nu och på lång sikt. I grunden handlar det om ett perspektivskifte. Alltför länge har gärningsmannen stått i fokus i svensk straffrätt. Regeringen vill ändra detta och i stället sätta brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse, samt samhällets berättigade intresse av skydd i centrum.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Redan i budgetpropositionen som lämnas till riksdagen nästa vecka gör regeringen omfattande satsningar för att stärka hela rättsväsendet och dess myndigheter för att fortsätta det offensiva arbetet mot de kriminella gängen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet inom EU. Brottsbekämpande myndigheter måste också få bättre verktyg, som utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel, nya sätt att ta brottsvinster från kriminella och minskad sekretess mellan myndigheter.
Att ge alla barn en ärlig chans att lyckas är lika viktigt som att skärpa straffen. Förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet lönar sig. Regeringen vill därför stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete samtidigt som föräldraskapsstödsprogrammen byggs ut.

Dessutom får kommuner en temporär subvention av LVU-placeringar på SiS.