Gerard David (c.1450/60–1523).
Olje på tre, 100 x 128 cm, Louvre. Paris

Bryllupet i Kana, der vann ble forvandlet til vin, er bare nevnt i evangeliet etter Johannes, 2, 1-11. Her er teksten etter DNB 1930:

Og på den tredje dag var det et bryllup i Kana i Galilea, og Jesu mor var der; men også Jesus og hans disipler var innbudt til bryllupet.Og da det blev mangel på vin, sa Jesu mor til ham: De har ikke vin. Jesus sa til henne: Hvad har jeg med dig å gjøre, kvinne? Min time er ennu ikke kommet. Hans mor sa til tjenerne: Hvad han sier eder, det skal I gjøre.

Nu stod der, efter jødenes renselsesskikk, seks vannkar av sten, hvert på to eller tre anker. Jesus sa til dem: Fyll karene med vann! Og de fylte dem til randen. Så sa han til dem: Øs nu op og bær det til kjøkemesteren! Og de bar det til ham.

Men da kjøkemesteren smakte vannet som var blitt til vin, og ikke visste hvor den kom fra – men tjenerne som hadde øst vannet, de visste det – da kalte kjøkemesteren på brudgommen og sa til ham: Hver mann setter først den gode vin frem, og når de er blitt drukne, da den ringere; du har gjemt den gode vin til nu. Dette sitt første tegn gjorde Jesus i Kana i Galilea og åpenbarte sin herlighet; og hans disipler trodde på ham.

I den svenske Kyrkobibeln av 1917 lyder perikopen:

På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där. Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet. Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.» Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.» Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»

Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var. Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden. Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.

Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen. och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.» Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.

Gjengivelsen av Jesu ord i det fjerde vers later ikke til å være i full overensstemmelse. Der DNB 1930 har Hvad har jeg med dig å gjøre, kvinne? har SV17 Låt mig vara, moder. Men i Young’s Literal Translation finner vi `What – to me and to thee, woman?

Textus receptus har τι εμοι και σοι γυναι – ti emoi kai soi gunai, som kan gjengis med Hva (for) meg og deg, kvinne? som i en modernisert meningsgjengivelse kan være Er det vårt problem, da, frue?

I evangeliet etter Marcus, 6.3 (DNB 1930) leser vi:

Er ikke dette tømmermannen, Marias sønn og bror til Jakob og Joses og Judas og Simon, og er ikke hans søstre her hos oss? Og de tok anstøt av ham.

Teksten nevner ikke hvem det var som inngikk i ektestanden i Kana, men Johannes tillegger Jesu mor Maria en ledende rolle. Og vi kan saktens spekulere rundt hvor vidt hun var brudens eller brudgommens mor. I dagens bilde er bare Jesus og hans mor markert med glorie, og i forgrunnen ytterst til venstre og høyre kneler donorene.