1 januari 2023 höjdes pensionsåldern. De enda partierna som var emot höjningen var Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Istället för höjd pensionsålder ville Sverigedemokraterna istället minska kostnaderna knutna till invandring.

Det står nu alltså klart att den stora migrationen till Sverige inte kommer att rädda pensionerna. Vilket tidigare regeringar lovat.

Det var i december 2017 som partierna i pensionsgruppen kom överens i en överenskommelse kring långsiktigt höjda pensioner för svenskarna.
Som en följd av överenskommelsen lade regeringen fram förslag om höjda åldersgränser i pensionssystemet som skulle genomföras stegvis 2020, 2023 och 2026.
Konsekvensen av överenskommelse blir nu alltså att pensionsåldern höjs. Tidigare kunde man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalades ut från 65 års ålder. Nu är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

– Vi lever ju mycket längre idag än man gjorde när pensionssystemet infördes för 30 år sedan. För att få samma nivå på pensionerna som då så behöver vi använda lite längre av den här längre levnadstiden till att arbeta, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, till Sveriges Radio.

Sverigedemokraterna reserverade sig mot förslaget och ville istället göra kraftiga besparingar inom invandrings- och integrationsområdet.
Vänsterpartiet ansåg att pensionerna bör höjas istället för pensionsåldern, om låga pensioner var det huvudsakliga problemet som regeringen ville åtgärda.
För den som är född på 70-talet eller senare är det fortfarande oklart vid vilken ålder som blir standard för pensionen.