Varje år får svenska organisationer 20 miljarder kronor i bidrag. Nu rapporterar Riksrevisionen att det pengarna kan finansiera våldsbejakande extremism. Riksrevisionen säger i sin rapport att man varit naiva.

Civilsamhället får över 20 miljarder kronor varje år och det är dålig kontroll på vart pengarna går. Nu menar Riksrevisionen att det saknas tillräckliga kontrollsystem för bidragssystemet. Riksrevisionen uppmanar nu därför till en hårdare kontroll av de organisationer som tar emot bidrag.

Som det är i dag så litar myndigheter på de organisationer som söker bidra och det sker ingen kontroll. Inte ens när organisationer avslöjas med att fuska så händer det inget. Detta vill nu Riksrevisionen ändra på. Systemet öppnar upp för missbruk och fusk menar Riksrevisionen.

– Vår övergripande slutsats är att bidragskontrollen inte är tillräcklig. Den behöver utvecklas, säger Leif Svensson som är revisionsdirektör på Riksrevisionen.

– Vi har nog varit lite naiva. Är kontrollen hårdare på något område söker sig kriminella någon annanstans där pengarna är mer lättåtkomliga, säger Leif Svensson, projektledare för granskningen.

Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt har risken för fusk och missbruk ökat under senare år. Kontrollerna behöver därför förstärkas menar Riksrevisionen.

Riksrevision har granskat Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för stöd till trossamfund och Socialstyrelsen som tillsammans betalar ut 1,4 miljarder varje år.

– Strikt är det bara de fyra som vi har granskat, men vi tänker att det finns igenkänningsfaktorn för andra myndigheter, säger Leif Svensson på Riksrevisionen.

Riksrevisionen bedömer att en central databas över tillgängliga statsbidrag till civilsamhället skulle öka transparensen, vilket skulle gynna såväl myndigheterna som de bidragssökande organisationerna.

– Regeringen behöver förenkla så att myndigheterna kan arbeta effektivt med att upptäcka eventuella felaktigheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att regeringens styrning har varit svag. Bidragen ingår till exempel inte i regeringens systematiska arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. Det finns inte heller något riksdagsbundet mål om att minska felaktiga utbetalningar till civilsamhället.

Sverigedemokraternas mediesatsning Riks avslöjade 2022 en somalisk förening i Nynäshamn som fuskat med bidrag. Efter många turer drogs till slut bidragen in till Rajo kulturförening. Det visade sig vara toppen på ett isberg och fler föreningar som får pengar från civilsamhället har avslöjats med att fuska.

Regeringen rekommenderas att göra följande:

Ge uppdrag till lämplig myndighet att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.

Ge uppdrag till lämpliga myndigheter att inrätta nationella stödfunktioner avseende väsentliga risker i samband med bidragsgivningen till civilsamhället. Stödfunktionerna ska kunna bistå bidragsgivande myndigheter med särskild kompetens om finansiella risker, våldsbejakande extremism och icke-demokratisk verksamhet.

Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll, till exempel genom att öka frekvensen av riskbaserade verksamhetsbesök.

Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.

Läs Riksrevisionens granskning