Projekten för att få kriminella att sluta döda varandra har varit många under åren. Det har varit allt från fika, pizza och armband. Nu ska polisen prata känslor med gängkriminella för att få dom att sluta skjuta på varandra.

Inom flera polisdistrikt har man infört olika sluta skjut-projekt med förhoppning att få gängkriminella att sluta använda vapen mot varandra. I Järfälla och Upplands bro har man sen två år tillbaks använt metoden och efter den senaste tidens skjutningar kommer man att börja ”jobba på riktigt”. Sluta skjut-projektet är en del av en metod från USA, som heter GVI-metoden. GVI går ut på att man söker upp de personer som är i gäng och riskmiljö och pratar med dom om andra alternativ i livet än att begå brott och tillhöra ett gäng.  I Sverige så söker man upp kontakt med individer i gängmiljön och erbjuder dem att träffas förutsättningslöst – hemma eller på offentlig plats.

– Vi vill träffa dem, prata om det grova och ofta dödliga våld som utövas i den gängkriminella miljön. Vi vill prata om hur det påverkar dem, deras anhöriga och hela samhället. Framför allt vill vi erbjuda dem hjälp och stöd, säger Murat Aydogan, tidigare områdespolis som arbetat nära de personer som misstänks ingå i de kriminella nätverken i området, till Dagens Nyheter.

Man vill ge de kriminella alternativ och erbjuder lösningar där man berättar vad för form och stöd som olika myndigheter kan ger dom.

– Man kan säga att vi vädjar till dem att vi tillsammans måste stoppa skjutningarna. Vi är inte naiva, vi tror inte att de kommer att lägga ner sina kriminella karriärer, men vi vill att de ska sluta döda varandra, säger polisen Torgny Söderberg till DN.

I höst ska polisen även anordna ett större möte i Järfälla för att hålla samtal med gängkriminella om deras känslor.

– Då diskuteras olika teman; ånger, sorg och hopp. På de platser i Sverige där man genomfört det, i Malmö och Örebro, har det blivit väldigt känsloladdade möten som satt avtryck, säger Murat Aydogan till DN.

GVI
Group Violence Intervention genomfördes för första gången som ”Operation Ceasefire” i Boston i mitten av 1990-talet. Strategin har upprepade gånger visat att man genom en fokuserad samverkan mellan polis, kommun och lokalsamhälle kan minska grovt våld såsom exempelvis skjutningar.

Strategin bygger på det som kallas ”focused deterrence” och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:

Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.