Den franska inhemska underrättelsetjänsten, DGSI, har nyligen beslagtagit och blockerat cirka 200 miljoner kronor från olika fonder och organisationer som stödjer Muslimska brödraskapet.

Åtgärden är en del av de franska myndigheternas ansträngningar att begränsa islams växande inflytande i det franska samhället. Muslimska bröderna och organisationens anhängare är centrala i strävan att få unga muslimer att ge upp de mest fundamentalistiska grenarna av islam. En undersökning från opinionsundersökningsinstitutet Ifop 2020 visade att 57 procent av Frankrikes unga muslimer anser att islamisk lag (sharia) är viktigare än fransk lag.

Den rättsliga grunden för aktionen mot Muslimska brödraskapet är en lag mot religiös separatism som antogs 2021 efter att en muslimsk ungdom halshögg den franske historieläraren Samuel Paty. Tjetjenen motiverade huvudtäckningen med att Paty hade visat en karikatyrteckning av Muhammed i skolans undervisning om yttrandefrihet. Att unga muslimer blev mer upprörda över ritningarna än av likvideringen av Paty var en viktig del av bakgrunden till att lagen antogs, rapporterar Weekendavisen.

Muslimska brödraskapet grundades av egyptiern Hassan al-Banna 1928 som en motvikt till västerländskt kulturellt och ekonomiskt inflytande i den arabiska och muslimska världen. Organisationen är världsomspännande och har som mål att etablera ett världskalifat. Det har haft och har stor betydelse för den islamiska väckelsen och fundamentalismen under de senaste decennierna. Rörelsen var central i Egypten under den så kallade arabiska våren. Den fick sedan regeringsmakt innan officerare i landets militära styrkor ingrep och tog över regeringsmakten för att hejda det som av militärledningen i Egypten sågs som en farlig utveckling.

På 1950-talet kände sig dåvarande Nasserregimen i Egypten så hotad av Muslimska brödraskapet att organisationen förbjöds. På 1970- och 1980-talen fick det sunnimuslimska brödraskapet stort inflytande i Syrien, men decimerades kraftigt efter att flera tusen medlemmar massakrerades under den syriska militärens attack mot staden Hama 1982. Kriget i Syrien 2011 kan ses som tack. för det sista och hämnd efter massakern i Hama. Muslimska brödraskapet står också bakom terroristorganisationer som Hamas och har starka band till Turkiets styrande parti AKP och dess ledare premiärminister Tayyip Erdogan.

I Norge är Islamiska förbundet (DiF) och Rabita-moskén i Oslo språkrör för Muslimska brödraskapet, enligt Hege Storhaug, som är en av Norges bästa experter på islams förgreningar i landet. Moskéchefen Basim Ghozlan har erkänt att DiFs bankonto är fyllt med pengar från Mellanöstern, som bland annat används för att köpa upp fastigheter i Norge för att fyllas med moskéer. Det politiska inflytandet DiF har påvisades när Oslos kommunfullmäktige avbröt stadens plan och byggnadsverkets vägran att bygga en stor moské i Calmeyers gate i Oslo, uppskattad till mellan 150 och 200 miljoner norska kronor, skrev Storhaug nyligen på hemsidan rights.no.

De franska myndigheternas agerande mot Muslimska brödraskapet kan också ses mot bakgrund av den uppseendeväckande boken om Muslimska brödraskapet av socialantropologen Florence Bergeaud-Blackler som kom ut i januari i år. I boken visar hon hur Muslimska brödraskapet har infiltrerat flera organisationer och föreningar för att islamisera det franska samhället. Organisationen undviker oftast hårda konfrontationer med andra organisationer och det så kallade storsamhället. Man arbetar helst genom överstatliga, politiskt svaga men ekonomiskt starka organisationer, som ofta får statsbidrag. Dessa organisationer stödjer till exempel hbtqi-gruppernas kamp för minoriteters rättigheter och de arbetar för att islamofobi ska förbjudas på samma sätt som diskriminering, rasism och antisemitism. Sådant stöd är mycket effektivt för att undertrycka all kritik av islam och islamism.

Användningen av radikal vänsterns offerretorik är viktig i kampen för att sprida islam, eftersom det får muslimer att tro att de är förföljda och staten är efter dem. Muslimer måste hitta räddning i det islamiska världssamfundet, säger Bergeaud-Blackler i en intervju med den franska tidningen Le Figaro. Hon, liksom många andra, lever ett farligt liv eftersom de är kritiska till islam. Hon har tagit emot många dödshot och lever nu med ständigt polisskydd i ett samhälle där muslimer anser att de blir orättvist och orättvist behandlade. Dödshoten är så massiva att Sorbonne-universitetet i Paris nyligen kände sig tvungna att ställa in en konferens med henne av säkerhetsskäl.

”Förutom risken att bli slagen till döds kan man nämna den nästan systematiska utfrysningen (social stigmatisering) som man utsätts för… det är en veritabel katastrof för forskningen i en tid då vi mer än någonsin tidigare behöver att förstå vad det är som utspelar sig, säger Bergeaud-Blackler till Le Figaro