Sverige har de senaste 40 åren levt i en dröm. I en dröm där mångkultur och massinvandring är det som ska bygga det framtida samhället. Nu håller allt på att rasa och människor kliver nu ur sitt drömtillstånd. Tyvärr var det tvunget att gå långt, väldigt långt innan de förstod hur destruktivt det mångkulturella projektet var för Sverige.

Den 11 juni skedde det igen. Skottlossning på öppen gata i Sverige. Denna gången i Farsta, Stockholm. Två döda, en ung man och en 45-åring dog och två andra skadades. Rubriker och debatter har avlöst varandra och ingen politiker eller opinionsbildare har väl egentligen kommit med några svar kring hur vi ska lösa den våldsvåg som gått genom Sverige de senaste åren. Uppenbart är att ingen längre kan eller vågar förneka utvecklingen och att den går hand i hand med mångkulturen.

De senaste 10 till tolv åren så har vi fått läsa om gängvåldet så som skjutningar och sprängningar i Sverige. Vanligt folk har förstått att något är knasigt och har försökt att göra sin röst hörd. Men de har snabbt slagits tillbaka från rörelser som menar att prata om brottslighet är 30-tal, hat mot invandrare, rasism och nazism. Ett parti har vaket kritiserat och försökt lyfta mångkulturens negativa delar. De har också stämplats och anklagats för att drivas av rasism och en brun agenda. Så här infantilt och tröttsamt har debatten om migrationens konsekvenser varit i över 40 år. Därför är Sverige i dag ett trasigt land. Men även ett trasigt land kan ha ljusa stunder.

Jens Liljestrand, kulturskribent hos Expressen skrev dagen  efter masskjutningen i Farsta en (förhoppningsvis), ärlig text om att han nu förstått vad Sverigedemokraterna och andra menat när de kritiserade det mångkulturella projektet och nu uppmanar han politikerna att erkänna sitt misslyckande. Jens Liljestrand är inte vem som helst. Han är en kulturskribent med en enorm makt och har använt denna för att i åratal häckla, håna och se ner på människor som drabbats negativt av mångkulturen. Jens och många andra har i många år gett sig efter de som kritiserat det mångkulturella projektet.
De har genom sin ignorans förnekat och förminskat gruppvåldtäkter, hedersvåld, skjutningar, sprängningar, könsstympningar osv.

Expressen var  länge drivande i att förneka och förminska konsekvenserna av det mångkulturella projektet. 2010 satte de ett löp med orden:

”NEJ! I dag röstar vi för Sverige mot främlingsfientligheten”.

I sin iver att upprätthålla drömmen om det mångkulturella samhället anlitade dom Researchgruppen med kopplingar till terrorgrupper som Antifascistisk Action.  Researchgruppen kartlade under flera år vad människor uttryckt för åsikter mot det mångkulturella politiska projektet. Det hela eskalerade till att Expressen till slut gjorde ett hembesök hos en privatperson som uttryckt sig negativt om politikernas dröm om det mångkulturella samhället.

Det är i denna sfär av förnekelse som Jens Liljestrand befunnits sig. I den sfär där man sagt saker som att ”utan invandrare ingen pizza”, utan invandrare inga sjuksköterskor, svenskar begår också brott. Relativisering och förminskning har varit det som legat som ett klägg över allting under lång tid.

Men sen så kom verkligheten ikapp även Jens Liljestrand verkar det som:

”I andra änden hör jag folk som har haft makten i åtta år lägga skulden för våldsvågen på en regering som suttit i åtta månader, en skamlöshet så grov att den vore komisk om den inte handlade om döda barn. Jag hör folk som partyknarkar beklaga sig över att den strukturella rasismen aldrig debatteras.”

”Och jag möter anklagelsen att det är först nu, när våldet och dödandet börjar blöda in i medelklassen, som skjutningarna tas på allvar av såna som mig (kulturvänstern, pk-eliten eller vilken etikett man nu föredrar). Den anklagelsen är fullt rimlig.”

”Jag har nog haft fel, om allt. Migrationspolitiken har varit mer misslyckad än jag velat förstå. Den sociala nedrustningen av förorterna, det växande utanförskapet, fattigdomen, hopplösheten. Narkotikapolitiken, givetvis. Polisens resurser. Skolans förfall. Tillgången på vapen. Allt.”

Exakt det vi sa skulle ske har nu lagt sig som en blöt filt över Jens Liljestrand.

Dessa människor som under många år levt med sin fejkade humanism och påklistrade godhet har nu börjar förstå att dom haft fel hela tiden. De försöker nu vända blad och manar till samförstånd och att vi nu ska hålla ihop för att lösa de framtida utmaningarna.  Nej det ska vi inte. De människor som skapat alla dessa problem är absolut inte en del av lösningen på dessa problem. De ska bort ur debatten, bort ur politiken, bort från medierna.

Förhoppningsvis så kanske Jens med flera inser att det är inte invandrare vi hatar eller tycker illa om. Vi är kritiska till det politiska projektet mångkultur, ett system skapat av naiva politiker där charlataner som fejkar godhet gjort enorma vinster på andra människors lidande.