På onsdagsmorgonen höll justitieminister Gunnar Strömmer (M) presskonferens om att regeringen ska skärpa straffen.  Man vidtar nu rejäla skärpningar för att komma åt gängen.

Regeringen kommer att ge riksåklagare Petra Lundh uppdraget att göra en översyn av straffrätten och modernisera lagarna för att ligga bättre i fas med tiden. Utredningen kommer att ta ungefär 2 år.

Enligt Strömmer vill regeringen åstadkomma ett perspektivskifte för straff som utformades till stor del på 1960- och 1980-talen.

– Brottsbalken är mer än 60 år gammal. Den senaste stora reformen genomfördes 1989 och den byggde på tankar från slutet av 1970-talet, säger Lundh.

Strömmer menar att den brottslighet vi har i dag är någon helt annan än den som fanns tidigare.

– Vi har i dag en grov brottslighet som är systemhotande. Skjutningarna är toppen på ett isberg där det också finns omfattande narkotikahandel, bedrägerier och en rekrytering som pågår hela tiden. I dag handlar det om cirka 30 000 personer enligt polisens bedömning, sa Strömmer.

Strömmer säger att man nu kommer att skriva om lagarna för att kunna se skärpta straffskalor, dubbla straff för gängrelaterade brott och att dagens mängdrabatt ska avskaffas.

I en debattartikel i Dagens Nyheter utvecklar Tidöpartierna deras förslag. Nedan följer punkterna:

Skärpning av straffskalorna

Utredaren får ett brett uppdrag att föreslå de ändringar som behövs för att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för bland annat brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament. Ett konkret exempel är att den som döms för flera grova vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.

Dubbla straff för gängkriminella

Den 1 juli trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för våldsamma gänguppgörelser. Utredningen ska föreslå ytterligare skärpningar som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk.

Dagens mängdrabatt ska avskaffas

I januari tog regeringen emot förslag på skärpningar av den så kallade mängdrabatten. Detta är steg i rätt riktning och förslagen bereds nu på Regeringskansliet. Men vi vill samtidigt låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en väsentligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna, som begår en stor del av alla grova brott.

Den övre delen av straffskalan ska användas mer

Hela straffskalan ska utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Det innebär, till skillnad från i dag, att normalstraffet för många brott kommer ligga nära mitten av straffskalan i stället för i botten. Och även den övre delen av straffskalan ska användas betydligt oftare.

Ingen presumtion mot fängelse

I dag är utgångspunkten att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand – om det finns en lindrigare påföljd ska den väljas. Vi vill ta bort den presumtionen i brottsbalken. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden i stället som utgångspunkt vara fängelse.

Mindre hänsyn till den dömdes ­personliga omständigheter

I dag ska en domstol ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet ska bestämmas. Vi vill att dessa så kallade billighetsskäl ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse. Ett brottsoffers behov av upprättelse blir inte mindre för att en gärningsman till exempel blir av med jobbet till följd av sitt brott.

Fler ska häktas

Nyligen sänktes gränsen för obligatorisk häktning från brott med ett minimistraff om fängelse i två år till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredaren ska nu föreslå ändringar som innebär att häktning i fler fall ska ske för att skydda brottsoffer och säkra bevis.