Den fysiska förmågan hos Försvarsmaktens rekryter har försämrats kraftigt de senaste åren. Nu krävs det åtgärder i hela samhället för att bryta trenden. Det skriver officeren L-O Nilsson.Nilsson är ansvarig för utbildningsområdet fysiskt stridsvärde vid Försvarsmakten.

Vår beredskap är inte god. Det har vi blivit varse under skogsbränder, pandemi och andra kriser. Våra mobiliseringsförråd där vi förvarar mat, sjukvårdsutrustning, drivmedel och annat som behövs i en krissituation har länge stått närmast tomma, skriver Nilsson

”Försvarsmaktens personal är en spegelbild av samhället, och förfallet har tilltagit”, skriver han i en debattartikel DN.
Enligt Nilsson har läget ”klart försämrats” under de senaste tio åren. Han pekar på den färska statliga utredningen ”Varje rörelse räknas”, som visar en nedåtgående trend hos den unga befolkningen.

”Det väcker frågan om hur länge svenskarna kan och orkar bistå vid kris och krig”, skriver han och tillägger att fysiken är avgörande även inom civilförsvaret.

Nilsson vill att Försvarsmakten lägger mer tid för fysisk träning och att man ska inleda ett samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att upplysa civilsamhället om vad som krävs.

Han föreslår också bland annat mer resurser i skolan för fysisk aktivitet och ett rörelsebidrag i stället för friskvårdsbidrag. Nilsson beskriver medborgarna som landets viktigaste resurs.
”Då kan vi inte tillåta att våra kroppar förfaller”, skriver han.