Under onsdagen lämnade regeringens utredare Amir Rostami över bidragsbrottsutredningen till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Utredningen har kommit fram till att det svenska bidragssystemet blöder och finansierar gäng och extremiströrelser.
Vad är det ni kommit fram till i er utredning?
– Att vi har i vår kartläggning som bygger på andra utredningar som bygger på våra egna analyser och på andra studier med mera, konstatera att vi har ett omfattande läckage från välfärdssystemen. Ungefär 14,6 miljarder årligen och att 90 % av det här beloppet orsakas av sökande och 56 % bedöms vara mest avsiktliga fel, alltså rent tekniskt. Ungefär 7 miljarder bedöms vara bidragsbrott, men endast 10 %av det beloppet anmäls till polisen. 40 % av det klaras upp men bara en halv procent av de som lagförs avser allvarliga avser grova bidragsbrott. Så vi konstaterar att det kunde ha gjorts mycket. Men fortfarande fångas inte merparten av bidragsbrott och vi saknar en slagkraftig förmåga mot allvarliga bidragsbrott.
Där menar vi att vi behöver ganska kraftiga stora kliv på systemnivå för att täppa till. Dels för att kunna stänga den här inkomst inkomsten för den organiserade brottsligheten, men framför allt för att upprätthålla legitimiteten för vårt välfärdssystem. Vi föreslår vi flera åtgärder som kan delas in i tre kategorier.
Den ena är att vi behöver få ett brottsförebyggande tänk ända från start. Staten kan ta fram nya regler, nya förmåner på departementet man redan tänker brottsförebyggande myndigheterna ska tänka på brottsförebyggande, de ska göra utvärderingar, uppföljningar och så vidare. Sen behöver ansvaret för det här flyttas över till för utreda den mer allvarliga brottsligheten. Till Ekobrottsmyndigheten som är specialister på det här. Myndigheten behöver också hämta in fler uppgifter för att kunna göra bättre kontroller så de kan anmäla mer och att anmälningarna utredningarna blir bättre och att vi behöver införa ett administrativt
sanktionssystem som dels fångar fler överträdelser men också frigör resurser till det straffrättsliga spåret.
Vad är det som gör att det är så lätt att komma undan lagens långa arm med bidragsbrott?
– Jag tittar bara på statistiken om det är bara 10 % av någon av de här 14 miljarderna eller sju miljarderna beroende på vilka siffror man tittar på anmäls och 40 % klaras upp och en halv procent av de som lagförs i grova bidragsbrott så är det uppenbart att de upptäcks. Risken är väldigt lågt och det så pass utbrett är det inte bara organiserad brottslighet utan många gånger är det vanliga medborgare som ser tecken ett tydligt tecken på att det finns inte tillräckliga kontrollmekanismer och sanktioner på det här området.
Du pratar om att det är 14,6 miljarder som betalats ut felaktigt. Hur mycket kan du härröra till den brottsligt organiserade brottsligheten?
– Vi har försökt få fram de uppgifterna och det .Vi har inte fått tillräckligt träffsäkra siffror. Men från våra experter så menar man att den allvarliga bidragsbrott svagheten är främst kopplat till fem komplexa Ekobrottsupplägg. Tittar du exempelvis på de härvorna som har varit i Södertälje med mera så ser man ju hur den organiserade brottsligheten använder sig av de här uppläggen och hur viktigt det är för kriminella.
Ligger här problemet i förra regeringens slapphet?
– Det här har varit under lång tid och det är väldigt svårt att säga Det är det ena regering eller den andra regeringen. Jag tror att det här är ett perspektiv. Det är inte bara regeringar, det även våra myndigheter. Det är våra handläggare. Det är många som behöver ändra förhållningssätt och se bidragsbrott som ett stort problem. Den förra regeringen utsåg mig och den nuvarande regeringen har gett mig förtroende att fortsätta uppdraget. Så jag tror ändå att jag hoppas att det finns en vilja att ta stora, stora kliv framåt.