Under tisdagen höll regeringen en presskonferens där de presenterade nya förslag som syftar till att stärka Sveriges säkerhet. Bland de föreslagna åtgärderna finns att utöka antalet grunder för att återkalla svenskt uppehållstillstånd och att göra det svårare att erhålla svenskt medborgarskap.

Pressträffen leddes av justitieminister Gunnar Strömmer (M) och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen med flera skärpningar av lagstiftningen om säkerhetsrelaterade frågor enligt utlänningslagen. Detta åtgärdas mot bakgrund av en ökad hotbild relaterad till migration som riktar sig mot Sverige. Regeringen har bland annat föreslagit att det ska ta minst åtta år för att erhålla ett svenskt medborgarskap och att detta också ska kunna återkallas.

För närvarande saknas möjligheten att återkalla uppehållstillstånd i de så kallade säkerhetshotfallen, om en person har varit i Sverige i mer än tre år. Regeringen föreslår att förlänga tidsfristen och i vissa fall ta bort den helt. Dessutom föreslås att hanteringen av främlingspass skärps, och att sådana pass enklare kan återkallas på grund av säkerhetshot.

När det gäller medborgarskap har Säkerhetspolisen (Säpo) identifierat en ökande mängd personer som har invandrat till Sverige och bedöms utgöra en säkerhetsrisk samtidigt som de försöker förvärva svenskt medborgarskap. År 2019 uttalade sig Säpo mot att bevilja medborgarskap i 147 fall med hänvisning till farlighet. År 2022 hade den siffran stigit till 490 och i oktober samma år var den uppe i 600.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) meddelade att regeringen har inlett processen för att skärpa kraven för att bli svensk medborgare. Det innebär bland annat en längre tid av boende i Sverige som ett krav för att kunna förvärva svenskt medborgarskap. Som utgångspunkt bör kravet vara minst åtta års boende i Sverige, meddelade Malmer Stenergard.

En annan prioriterad fråga för regeringen är att öka antalet verkställda utvisningar. I augusti gavs Polismyndigheten därför ökade befogenheter för att kontrollera personers identitet och uppehållsrätt, och myndigheten ökar nu antalet inre utlänningskontroller avsevärt. Dessutom planeras en utbyggnad av antalet förvarsplatser, och den politiska dialogen med migranternas hemländer ska intensifieras.

Den svenska regeringen har också satt krav på att EU säkrar den yttre gränsen samt att myndigheter inom EU mer samarbetar för att upprätthålla den grundläggande säkerhet som borde vara en del av EU.

Justitieminister Strömmer förklarade för Document att den svenska regeringen nu arbetar metodiskt och medvetet.

– Det är inte bara vi som måste stärka arbetet utan hela EU.  Det måste finnas en systematik inom Europa för att komma åt extremism, förklarar Strömmer.

Justitieministern hänvisar till dådet i Bryssel då två svenskar sköts till döds av en person som vistats i Sverige. Regeringen uppmanar nu ministrarna i EU till ett stärkt arbete med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå. Det handlar bland annat om en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns och att migrationspakten antas. Regeringen har via ett brev till EU skickat fyra punkter om där de kräver insatser inom EU. Det handlar om att förstärka den inre säkerheten inom Schengenområdet, utöka informationsutbyte mellan medlemsländernas databaser, intensifiera kampen mot terrorfinansiering samt att EU:s migrations- och asylpakt ska antas.

Regeringen kommer också att besluta om fortsatt inre utlänningskontroller.