Svenska utsatta områden minskar till 59 enligt Polismyndighetens senaste rapport

Polismyndigheten har nyligen släppt sin senaste nationella lägesbild över utsatta områden, och resultaten visar en nedgång i antalet sådana områden jämfört med föregående år. Enligt rapporten finns det nu totalt 59 utsatta områden i Sverige, vilket representerar en minskning med två områden jämfört med 2021.

Fyra nya områden har lagts till i den senaste bedömningen, vilket indikerar att vissa områden har blivit identifierade som potentiellt utsatta under det senaste året. Samtidigt har sex områden inte längre bedömts som utsatta, vilket antyder en förbättring eller förändring i säkerhetsläget.

Polismyndighetens rapport ger en omfattande översikt över de områden som bedöms vara utsatta och behöver särskild uppmärksamhet när det gäller brottsbekämpning och förebyggande åtgärder. Detta inkluderar områden där faktorer som arbetslöshet, sociala och ekonomiska problem samt kriminalitet och otrygghet är påtagliga.

Den senaste utvecklingen i antalet utsatta områden indikerar att det pågår dynamiska förändringar i olika delar av landet. Polismyndigheten kommer sannolikt att fortsätta övervaka och anpassa sina insatser för att möta de specifika utmaningarna och behoven i dessa områden.

De nytillkomna områdena finns i polisregion Stockholm respektive Öst. Sex områden – fyra i polisregion Stockholm, ett i Öst och ett i Syd – bedöms som inte längre utsatta. Den tydligaste trenden är att det tycks ske en stagnering: Antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren. Jämfört med 2022 har två tredjedelar av de bedömda områdena utvecklats i negativ eller oförändrad riktning, medan resterande områden har en positiv utveckling.

– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.

De utsatta områdena delas in i tre kategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område, där särskilt utsatt område är den allvarligaste kategorin. Situationen i tre tidigare särskilt utsatta områden har förbättrats: Biskopsgården (polisregion Väst), Gottsunda (polisregion Mitt) och Södra Sofielund (polisregion Syd). De bedöms nu som riskområden.

Den öppna narkotikahandeln finns kvar men har minskat i synlighet i de utsatta områdena, vilket bedöms bero på ökad kamerabevakning och förändrade tillvägagångssätt med ett större inslag av exempelvis digitala kontakter. Samtidigt visar en rapport från Finanspolisen att personer som bor i utsatta områden är överrepresenterade när det gäller misstänkt penningtvätt. Ett genomgående mönster är att polisens möjligheter att verka i områdena ytterligare har förbättrats sedan den förra lägesbilden.

Antalet aktörer med koppling till brottslighet lokalt har ökat. Det är även, jämfört med riket totalt, mer vanligt förekommande med hot och övergrepp i rättssak i dessa områden. Under perioden 2019–2022 inträffade närmare 1 500 skjutningar i Sverige. Mer än en fjärdedel av dem skedde i utsatta områden.

– Skjutningar får stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, men lägesbilden fångar upp fler parametrar än skjutvapenvåld som bidrar till utsattheten. Det ger oss en fördjupad bild att utgå från när vi sätter in åtgärder, säger Charlotta Höglund.

De kriminella aktörerna har en motvilja till att prata med polisen eller lämna information, vilket försvårar utredningsarbetet. När tystnadskulturen är utbredd omfattar detta beteende även de boende.

– Benägenheten att delta i rättsprocessen är i många fall låg eftersom man är rädd att utsättas för våld eller hot om våld om man anmäler eller vittnar om brottslighet. Detta är mycket allvarligt, säger Charlotta Höglund.

Lägesbild över utsatta områden 2023 (pdf, 3 MB)

Termen ”utsatta områden” används för att beskriva områden där det kan finnas ökad risk för sociala problem och brottslighet, och det är en indikation på behovet av samarbete mellan myndigheter och samhället för att skapa säkrare och mer stabila miljöer.