Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelar att många svenskar fortfarande upplever ekonomiskt motstånd, trots att inflationen har börjat avta. Enligt en ny prognos från Finansdepartementet förväntas den ekonomiska nedgången, kallad lågkonjunktur, hålla i sig fram till 2025. Svantesson beskriver situationen som en ”ekonomisk vinter” och påpekar att höga priser och räntor fortsätter att påverka både företag och hushåll.

Trots att inflationen nu minskar i Sverige och internationellt, har köpkraften för hushållen minskat och efterfrågan i svensk ekonomi förblir svag. Prognosen indikerar att hushållens konsumtion förväntas förbli låg även i början av 2024, men förväntas gradvis återhämta sig i takt med att inflationen sjunker och inkomsterna ökar.

Finansministern understryker att det är positivt att inflationen, särskilt kärninflationen, minskar och påpekar att regeringens åtgärder mot inflationen börjar visa effekt. Hon betonar vikten av att hålla fast vid dessa åtgärder tills man uppnår inflationsmålet.

Bostadsbyggandet förväntas förbli lågt nästa år, vilket förväntas påverka BNP-tillväxten negativt. Å andra sidan förväntas exporten bidra positivt till tillväxten år 2024. Finansdepartementet bedömer att svensk BNP kommer att minska med 0,5 procent under 2023 men öka med 0,6 procent under 2024.

Arbetsmarknadsläget i Sverige har försämrats under hösten, med minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Indikatorer pekar på en fortsatt svag utveckling, och arbetslösheten förväntas fortsätta öka under 2024. En vändpunkt förväntas dock under 2025 när konjunkturen förväntas återhämta sig, och arbetsmarknaden förväntas börja återhämta sig.

Prognosen präglas av osäkerhet, och flera faktorer, inklusive utvecklingen av marknadsräntor, bostads- och fastighetsmarknaden, samt den globala ekonomiska utvecklingen, kan påverka resultatet.

Finansministern framhåller att det ekonomiska läget påverkar de offentliga finanserna negativt både under 2023 och 2024. Konjunkturförsvagningen, tillsammans med förseningseffekter från den höga inflationen, leder till lägre skatteintäkter samtidigt som kommuner och regioner står inför ökat kostnadstryck. Först förväntas de offentliga finanserna förstärkas när ekonomin återhämtar sig 2025.

Elisabeth Svantesson betonar att 2024 kommer att fortsätta vara utmanande för svenska hushåll och antyder att skattesänkningar kommer att införas för att stödja dem. Hon flaggar även för åtgärder för att dämpa den växande arbetslösheten, och hon spår minst en räntesänkning från Riksbanken under 2024, vilket skulle vara en välkommen lättnad för svenska hushåll.