Endast två ting är, enligt Albert Einstein, oändliga: universum och mänsklig dumhet. Den duon har nu kompletterats med en tredje, nämligen listan på ting svensken är skyldig att känna skam över.

En svensk förväntas i praktiken att skämmas från vaggan till graven: Han ska skämmas när han blir förälder (barn är negativt för klimatet), skämmas när han köper barnets blöjor (om de inte är av tyg), skämmas när han tar bilen för att veckohandla (kan du inte ta cykeln?), skämmas när han tar en dusch (är det verkligen nödvändigt, att vara skitig är bra för kroppen!), går ut med hunden (husdjur är negativt för klimatet), värmer sig (sov med raggsockor och mössa på istället), köper en plastpåse (gjord av sockerbetor), äter sin medicin (som påverkar vattnet) åker på semester (varför duger inte en hemester i Sverige?) och självklart när han njuter av en vällagad biff efter en slitsam arbetsvecka (varför inte testa insekter..?). Listan kan redan göras lång, och det senaste i raden som svensken förväntas att känna skam och skuld inför är något av det svenskaste som finns: The Swedish Fika.

Det kan låta som ett skämt, men forskare vid Stockholms universitet undersöker just nu ”den svenska fikakulturens klimatpåverkan”. Ann Charlotte Bunge, som arbetar vid Stockholm Resilience Centre är en av dessa forskare, och hon menar att fikaststunden ”kan vara en större klimatbov än vi vågar erkänna” och att ”fikat är så romantiserat att vi vägrar prata om dess baksidor”.

Men dessa ”baksidor” ska forskarna nu få oss att prata om, och syftet är – föga förvånande – att svensken ska fika mindre, självklart för klimatets skull. Sveriges Radio har axlat uppgiften och Vetenskapsradions redaktion meddelar nu: ”Att fika är faktiskt inte bara mysigt, det kan vara riktigt dåligt för klimatet”. Faktiskt nästan lika dåligt som rött kött – och då är det ju riktigt illa!

Den största klimatboven är, enligt forskarna, kaffet. Svensken dricker helt enkelt för mycket av den varan, hela 8,2 kilo kaffe per år. Med tio miljoner svenskar blir det ju en gigantisk konsumtion på hela 82 miljoner kilo. Bara siffran talar ju sitt tydliga språk: 82 miljoner kilo av vad som helst måste ju bara per automatik vara en närmast automatisk väg till undergång! Eller?

Nixpix. Motsvarande totalkonsumtion av kaffe per nation är för Italien 289 miljoner kilo, för Tyskland 531 miljoner kilo och för Brasilien häpnadsväckande en miljard kilo kaffe. Men måste italienarna sluta njuta sin macchiato eller tyskarna ge upp kaffet till sin apfelstrudel? Nej, det är såklart bara svensken som förväntas sluta med sådant som ger en guldkant till den annars både sönderskattade och våldskantade vardagen. Som till exempel en kopp kaffe till kanelbullen (vars existens förmodligen inom kort lär skambeläggas även den).

Det är svensken, och endast svensken, som förväntas ge avkall på det mesta som gör livet värt att leva. För att få befolkningen att upphöra med såväl morgonkaffet som fikapauserna tillsätts alltså forskningsprojekt syftade till att skambelägga ännu ett fenomen som svensken njuter av. Så ska världen tydligen räddas åt framtida generationer – trots att Sveriges del av världens sammanlagda klimathotande utsläpp och beteenden är så små att det inte ens skulle märkas om hela Sverige (och dess fikande befolkning) försvann helt och hållet. Och vem vet – det kanske är just det som är målbilden för de idealister som tror att det är svenskens uppdrag att rädda världen? En död svensk är trots allt en icke-konsumerande svensk, så kanske är det först när vi ger upp andan som vi kan sluta att skämmas..? Då kan vi i alla fall inte fika längre.