Sverige kommer inte att invänta ett NATO-medlemskap, utan väljer redan nu att sända beväpnade trupper till Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces (FLF).

– Sverige och dess grannar lever direkt i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Men Rysslands hot, desinformation och cyberattacker är ett försök att destabilisera hela Europa, sa statsminister Ulf Kristersson under konferensen Folk och Försvar.

– Vi kommer att bidra till Natos försvar och avskräckning. Förra året meddelade jag att Sverige, förutom att bidra till Natos Baltic Air Policing och samarbete för att stärka det europeiska luftförsvaret, var redo att tillhandahålla markstridsförband till försvaret av de baltiska staterna. Idag kan jag rapportera att regeringen har för avsikt att bidra med en reducerad bataljon till de kanadensiskt ledda styrkorna i Lettland.

Under tisdagen publicerade Försvarsmakten ett pressmeddelande som bekräftade statsministerns uppgifter och gav detaljer om hur det första svenska bidraget till försvaret av den baltiska gränsen mot Ryssland kommer att se ut.

”Med Sveriges annalkande medlemskap i Nato planerar Försvarsmakten för att bidra med arméförband i Lettland inom ramen för Natos FLF-koncept. Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa. Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato,” skriver Försvarsmakten på sin hemsida.

FLF:s stridsgrupper är idag placerade i åtta länder i östra Europa: Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern. Den svenska styrkan kommer att ansluta sig till den kanadensiskt ledda Enhanced Forward Presence (EFP), som är en av fyra bataljonsstora stridsgrupper baserade i Estland, Lettland, Litauen och Polen och är avsedd som en första försvarslinje mot en rysk markinvasion av Baltikum. Stridsgruppen inkluderar för närvarande kontingenter från Albanien, Kanada, Tjeckien, Island, Italien, Montenegro, Polen, Slovakien, Slovenien och Spanien. Det totala antalet soldater är enligt Newsweek cirka 4.000, med styrkan med huvudkontor i militärlägret Ādaži, nära huvudstaden Riga och cirka 125 mil från den ryska gränsen.

Sverige kommer att bidra med markstridsförband i Lettland. Det första styrkebidraget kan finnas på plats under nästa år och ska bestå av en mekaniserad bataljon om cirka 600 soldater, främst från pansarregementet P7 i Skåne. På plats i Lettland kommer insatsen att ledas av en dansk divisionsstab. Planen är att Sverige och Danmark växelvis ska dela på ansvaret att sätta upp en bataljon som en del i en brigad med bas utanför Riga. De danska och svenska truppbidragen kommer avlösa varandra på halvårsbasis.

Lettlands försvarsminister Andris Spruds välkomnade Sveriges besked i ett inlägg på X:

”Tack, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Sveriges försvarsminister Pål Jonson för beslutet att sända en bataljonsstor kontingent till NATO:s stridsgrupp EFP i Lettland. Vi är tacksamma för detta viktiga beslut och ser fram emot ett förstärkt försvarssamarbete.”

Den svenska regeringen har även meddelat att man kommer att öka landets försvarsutgifter med 27 miljarder svenska kronor för att nå Natos utgiftsmål på två procent av BNP.