En ny omfattande kartläggning av kriminella i Sverige avslöjar att var tredje medlem inom gängkriminalitet har kopplingar till företag. Rapporten, beställd av Stockholms handelskammare och författad av kriminologiprofessorn Amir Rostami och sociologidocenten Hernan Mondani, belyser även närvaron av kriminella inom ”samhällskänsliga” yrken som rättsväsendet, sjukvården och säkerhetsbranschen.

Över 12 500 personer, klassificerade som kriminella av polisen, har analyserats i rapporten. Resultaten visar att 34 procent av dessa individer har varit engagerade i företag, exempelvis som styrelseledamöter. Kartläggningen omfattade närmare 22 000 unika organisationsnummer, vilka spände över olika företagsformer, inklusive enskilda firmor, aktiebolag och olika föreningar.

De kriminella har kategoriserats i grupper som MC-gäng, maffia, gatugäng, partiella organisationer och nätverk. Majoriteten av de med företagskopplingar återfinns inom MC-gäng och maffiagrupper. Även inom gatugäng och partiella organisationer finns en betydande andel individer med företagsengagemang.

En betydande upptäckt är att nästan 12 procent av de studerade kriminella har haft sysselsättning inom ”samhällskänsliga yrken”. Detta inkluderar arbete inom rättsväsendet, hälso- och sjukvård samt socialtjänsten.

Amir Rostami varnar för att den organiserade brottsligheten är djupt förankrad inom samhällssektorn och sträcker sig bortom stereotypen av unga män som är inblandade i droger och våld. Han påpekar att även personer inom ”samhällskänsliga” yrken kan ha kopplingar till kriminalitet, vilket kan inkludera advokater och andra yrkesgrupper inom rättsväsendet.

Rapporten indikerar att cirka 12 procent av de studerade individerna har haft sysselsättning inom ”samhällskänsliga yrken”. Denna breda kategori innefattar yrken som rättsväsendet, hälso- och sjukvård, socialtjänst, politik, bank- och finanssektorn, samt media.

Forskarna bakom rapporten föreslår att samarbetet mellan näringslivet och myndigheterna förstärks, eventuellt genom skapandet av ett näringslivsråd. Dessutom betonar de vikten av att upprätthålla den svenska modellen med kollektivavtal som ett motmedel mot arbetslivskriminalitet och människoexploatering.

Stockholms handelskammare anser att rapportens resultat är en larmsignal och pekar på behovet av kraftfulla åtgärder för att bekämpa den mer raffinerade och komplexa nya formen av kriminalitet. VD:n Andreas Hatzigeorgiou betonar att näringslivet kan spela en viktig roll genom informationsutbyte och samverkan, men poängterar att det inte finns någon enkel lösning på denna komplexa fråga.