Ett vaccin mot hudcancer. Det är nästa mål för det amerikanska forsknings- och vaccinbolaget Moderna, som sedan 2023 finns etablerat i Sverige. Redan nästa år hoppas man ha vaccinet tillgängligt på vissa marknader, enligt bolagets vd Stéphane Bancel. Det nya hudcancer-vaccinet tas fram i samarbete med läkemedelsjätten Merck, projektet uppges befinna sig i den sista fasen innan ett eventuellt godkännande och resultaten från fas 2 beskrivs som ”lovande”.

Även detta vaccin baseras på samma mRNA-teknik som användes i de så kallade vaccinerna mot covid-19.

Konventionella vaccin introducerar delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset. mRNA-vaccin introducerar istället molekylen mRNA (där ”m” står för ”messenger”, budbärare) som får kroppen att själv producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Att använda mRNA-teknik för att framställa vaccin är fortfarande kontroversiellt. Bland kritikerna finns exempelvis vaccinforskaren och mRNA-pionjären Robert Malone, som menar att mRNA-tekniken inte är menad att användas för massvaccineringar och att riskerna för skador är stora eftersom tekniken inte är tillräckligt studerad i ett långsiktigt perspektiv. Malone har även varnat för att mRNA-tekniken kan vara en bidragande orsak till den ökning av hjärtmuskelinflammationer och plötsliga hjärtstillestånd bland annars friska individer som har följt i pandemins och massvaccinationernas spår.

Modernas Nordenchef Mattias Bankel ser dock bara fördelar med mRNA-vaccinen, och för att möjliggöra den snabba utvecklingen av nya vacciner använder Moderna sig av artificiell intelligens (AI).

– Potentialen med mRNA är oändlig, säger Mattias Bankel till Dagens Industri.

– Med hjälp av AI tog det 48 timmar från det att man hade isolerat virussekvensen från patient till att vi hade designat en vaccinkandidat mot covid-19, 42 dagar till start av kliniska tester och nio månader till att ta fram ett godkänt covidvaccin från vår mRNA-plattform som all vår forskning och utveckling bygger på, en process som traditionellt tar många år.

Moderna driver för närvarande 48 forskningsprojekt rörande vacciner, varav 38 befinner sig i klinisk fas. Man hoppas bland annat kunna använda mRNA-tekniken för att framställa vacciner mot flera olika typer av cancer, samt mot så kallade latenta virus (virus som kan stanna länge i kroppen utan att ge symptom) som exempelvis Cytomegalovirus (CMV) och Epstein-Barr virus (EBV).