Säkerhetspolisen (Säpo) har under 2023 avrått Migrationsverket från att bevilja arbetstillstånd, uppehållstillstånd och medborgarskap till migranter vid 1 063 olika tillfällen rapporter Sydsvenskan. Detta utgör en betydande ökning jämfört med tidigare år, trots att det totala antalet ansökningar om sådana tillstånd har minskat. Den ökade försiktigheten beror delvis på en höjd hotnivå av terrorism samt nya rutiner inom Säpos terrorbekämpning.

Under 2023 identifierade Säpo 234 personer som säkerhetshot bland dem som sökt uppehållstillstånd i Sverige. Detta är en femfaldig ökning jämfört med 2020 och en markant ökning jämfört med antalet säkerhetshot bland asylsökande och andra migranter under 2010-talet.

Vidare upptäckte Säpo 756 säkerhetshot bland dem som ansökte om svenskt medborgarskap under 2023, nästan åtta gånger fler än för tre år sedan. Däremot minskade antalet säkerhetshot bland kvotflyktingar till 73, huvudsakligen på grund av en minskning i antalet kvotflyktingar från 6 400 till 900 personer under 2023. Trots detta ökade andelen misstänkta säkerhetshot bland de tänkta kvotflyktingarna från 3 procent till 8-9 procent.

Presstalespersonen för Säpo, Adam Isaksson Samara, berättade för Sydsvenskan att Säpo ger uttalanden i ärenden på Migrationsverkets begäran. Han betonade att om Säpo avråder från ett positivt beslut är det baserat på en bedömning att individen utgör eller kan komma att utgöra en säkerhetsrisk. Kriterierna för att bedöma en person som säkerhetshot inkluderar misstankar om terrorism, uttryckande av extrema åsikter, allvarlig brottslighet i andra länder, misstänkta krigsbrott eller starka kopplingar till främmande makter.

Säpo uppger att deras bedömningar grundar sig på flera olika underrättelser från både öppna och hemliga källor, både nationella och internationella. I de flesta fallen följer Migrationsverket Säpos rekommendationer.