Regeringen och Sverigedemokraterna pressar på för att införa visitationszoner i Sverige, och nu tar förslaget steg framåt i processen. En remiss skickas till lagrådet innan ärendet behandlas i riksdagen. Målet är att zonerna ska implementeras den 28 mars i år.

Liberalernas talesperson Martin Melin påpekar den eskalerande våldssituationen i landet och menar att åtgärder behövs för att stoppa den. Visitationszonerna skulle ge polisen utökade befogenheter att kroppsvisitera och söka genom fordon utan misstanke om brott inom avgränsade områden, med Danmark som förebild.

Sverigedemokraternas talesperson Richard Jomshof framhåller att polisen efterfrågar dessa åtgärder och tror att de kan vara effektiva i Sverige. Trots detta har förslaget mött stark kritik från organisationer som Civil Rights Defenders och Diskrimineringsombudsmannen, som varnar för integritetskränkningar och etnisk profilering.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer ska visitationszonerna endast införas i områden där det pågår gängkrig. Polisen ska kunna agera på misstankar, inklusive utifrån klädsel. Strömmer försäkrar dock att ingripanden aldrig enbart får motiveras av förmodad etnicitet.

Gunnar Strömmer får frågan om vad för typ av klädstil som kan ligga till grund för visitation på pressträffen.
– Det kan inte jag gå in på, men utredarna har tagit fasta på vilka typer av omständigheter som finns när man gör riskprofiler, svarade han.

Martin Melin, Liberalernas talesperson i polisfrågor, säger att man i vissa områden är ”märkestrogna”.
– Det betyder inte att alla som går omkring i Guccikopia-keps är gängkriminella, absolut inte. Men många gängkriminella bär Guccikepsar. Poliserna i områdena har en bra bild av hur gängkriminella klär sig.

Miljöpartiet har anmält justitieministern till Konstitutionsutskottet för bristande beredning av lagförslaget och möjlig grundlagsbrott. Även Centerpartiet ansluter sig till anmälningarna och ifrågasätter öppenheten kring processen.

Visitationszoner, eller som de kallas i Sverige, säkerhetszoner, är på väg att bli verklighet i landet, trots kontroverser och politiskt motstånd. De föreslagna åtgärderna väcker starka åsikter om balansen mellan brottsbekämpning och individens rättigheter, och deras effektivitet och laglighet står i centrum för den pågående debatten.