Efter tisdagens republikanska primärval i Georgia, Mississippi, Washington State och Hawaii har Donald Trump säkrat så många delegater till partiets konvent att han mest sannolikt kommer att bli Republikanernas presidentkandidat. Hans demokratiska motståndare, Joe Biden, har också segern.
Om det går som det brukar kommer nu media att sätta ytterligare en blåslampa under sitt Trump-hat, och många som har en familj och ett jobb att sköta kommer utan tvekan att gäspa och fråga sig vad det amerikanska presidentvalet har med dem att göra. Mer om det senare.
Uppmuntrad av amerikansk mainstreammedia kommer USA-bevakningen att bestå av falska anklagelser mot Trump, lögner och påstådda uttalanden som han aldrig har gjort. En favoritmetod är att utelämna några ord och därigenom förmedla en helt annan betydelse. Det främsta exemplet är medias framförande av Trumps tal till publiken den 6 januari 2021, där han uppmanade sina anhängare att genomföra en ”fredlig och patriotisk” demonstration. Sedan var det bara att stryka över ”fredlig och patriotisk” för att få det att se ut som att Trump uppmanade massorna till våldsamma attacker.
Stödet för Demokraterna krymper stadigt efter åklagaren Robert Hurs rapport om Bidens illegala hantering av hemligstämplade regeringsdokument, som han just har förhörts om i representanthuset. Som ni vet, vägrade Hur att väcka åtal för detta uppenbara brott, med hänvisning till att ingen jury skulle döma en gammal narr som Biden. Demokratiska ledare kan inte acceptera den slutsatsen, så den ena demokratiska kongressledamoten efter den andra hävdade att Hur hade frikänt Biden, vilket Hur bestämt förnekade. Han hade faktiskt funnit att Biden var en brottsling, men att han förmodligen inte kunde dömas.
Men vi kan näppeligen förvänta oss att se våra medier ge en ärlig redogörelse för innehållet i Robert Hurs rapport. (Om någon skulle stöta på en sådan får ni gärna höra av er, för jag är alltid redo att erkänna mina misstag.)
Vid närmare granskning kommer man att upptäcka att medias högljudda anti-Trump-agitation grundar sig i ett brinnande hat mot en man vars personlighet fyller dem med avsmak. Sällan eller aldrig får vi en redogörelse för Trumps påstådda politiska brott, men var det inte själva syftet med utrikesjournalistiken?
Jag vill inte framställa mig själv som bättre än vad jag är, och vill därför gärna erkänna att jag tycker att Joe Biden är rent ut sagt motbjudande. Jag gillar inte gubbar som inte kan sluta sticka näsan i små flickors hår, eller som går runt på stranden med bar överkropp som Biden, övertygad om att han är en sexbomb, och jag håller på att spy när jag ser hans cyniska och ondskefulla flin.
Men jag strävar efter att framföra politiska och rationella skäl till varför jag anser att Joe Biden är en fara för västvärlden och civilisationen.
Som jag precis skrev till en kommentator på Facebook:
”Du är extremt välkommen att uttrycka din åsikt – även om Trump. Jag ber bara att Trumps många kritiker lugnt överväger vad som hände efter att Orange Man lämnade Vita huset. Ett skamligt tillbakadragande från Afghanistan, krig i Ukraina, krig i Israel, dollarn under press som internationell reservvaluta, en invasion av minst tio miljoner ”papperslösa” från hela världen. Och nu säger till och med amerikanska regeringstjänstemän att det bara är en tidsfråga innan USA kommer att uppleva en massiv terrorattack i linje med 9/11. Och vad kommer USA att göra när det händer? Starta ett krig igen? Ingen av dessa olyckor inträffade medan Trump var president, och de hade lätt kunnat undvikas. Tror du inte att vi har ett intresse av att slippa fler olyckor?”