De globala CO2-utsläppen från energiproduktion satte nytt rekord med 37,4 miljarder ton 2023, en ökning med 1,1 procent sedan 2022, enligt en ny rapport från Internationella energibyrån (IEA).

Av rapporten, som publicerades i fredags, framgår att energirelaterade CO2-utsläpp i Europa och USA minskade med 9 procent respektive 4,1 procent, medan Kinas utsläpp ökade med 5,2 procent på grund av ökat energibehov, rapporterar Reuters .

Indien ökade sina utsläpp med mer än 7 procent, medan de avancerade ekonomierna som helhet minskade sina med 4,5 procent, rapporterar Wall Street Journal.

Källa: IAE. Grafik: Financial Times.

Utsläppen är långt ifrån att minska, vilket de måste för att de globala ”klimatmålen” som satts upp i Parisavtalet ska nås, står det i IEA-rapporten.

Reuters gnuggar in poängen lite mer:

Steep cuts in CO₂ emissions, mainly from burning fossil fuels, will be needed in the coming years if targets to limit a global rise in temperatures and prevent runaway climate change are to be met, scientists have said.

Nyhetsbyrån lägger in ett bra ord för ”ren” energiteknik. Utan uppkomsten av detta hade siffrorna sett sämre ut:

A global expansion in clean technology such as wind, solar and electric vehicles helped to curb emissions growth, which was 1.3% in 2022.

Det påpekas också hur Kina påstås spela en positiv roll i utvecklingen, även om de kinesiska utsläppen ökar:

China, however, also contributed around 60% of global additions of solar, wind power and electric vehicles in 2023, the IEA said.

I Norge säger representanter för politik och offentlig tjänst med rätta att det är viktigt att Norge når sina ”klimatmål” för att kunna bekämpa ett tillstånd som de uppfattar som ”klimatkrisen” – nyligen upprepat av Statnetts vd Hilde Tonne i en podcast med Nettavisen.

Utvecklingen av världens klimat uppfattas ofta inom detta paradigm som en funktion av mänsklighetens CO2-utsläpp. Norge står för cirka en promille av dessa utsläpp.