Klimatet nämns inte med ett enda ord i utkastet till EU:s nya femåriga strategi. Istället toppar krig och säkerhet, tillsammans med migration och konkurrenskraft. EU släpar efter på världsmarknaden. Det är en radikal kursändring.

När den tidigare femårsplanen antogs 2019 handlade allt om det gröna skiftet.

Nya lagar och klimatåtgärder har drivits framåt i en rasande takt och EU har tagit globalt ledarskap i kampen mot klimatförändringarna.

Men nu kan det vara slutet på gröna satsningar.

En sådan kursändring skulle inom ett ansvarsfullt parlamentariskt system kräva en förklaring. Enorma resurser satsas på det gröna skiftet. Nationella regeringar har följt EU:s mål för minskningar av koldioxidutsläppen.

Man kan inte prioritera ner klimatåtgärder utan förklaring. Kursomkastningen kräver ett svar.

När EU:s senaste femårsstrategi antogs 2019 ansågs klimatförändringarna vara det största hotet som världen står inför. Och den nyvalda ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, lanserade med buller och bång sitt paket ”Green deal” och ”Fit for 55”.

EU:s president Charles Michel sa för inte så länge sedan att EU måste gå över till en krigsekonomi. Här verkar det som att de har tagit honom på orden. Krig övertrumfar klimatet.

Den nya verkligheten återspeglas i dokumentet, som är fullt av referenser till försvar, säkerhet och migration. Men klimatförändringarna nämns knappt, och ord som ”natur” och ”biologisk mångfald” nämns – för tillfället – inte alls.

I en nationell ram måste politikerna förklara ett sådant linjeskifte. Men inte i EU.

Idag är det krig i Europa. Försvar och säkerhet har därmed flyttat överst på agendan.

Dessutom verkar flykting- och migrantvågen inte ha något slut.

Samtidigt ligger EU efter när det gäller konkurrenskraft, särskilt jämfört med USA och Kina.

Enligt Financial Times står EU idag för 13,3 procent av världens bruttonationalprodukt (BNP), en minskning från drygt 20 procent 1994.

Tysklands Olaf Scholz är på ett tre dagar långt besök i Kina, i spetsen för en topptung delegation. Scholz hade ett tre timmar långt möte med Xi Jinping. Scholz försökte övertala Xi att påverka Ryssland att dra tillbaka sina styrkor från Ukraina. Han kom ingenstans. Kina kommer inte att närvara vid den planerade fredskonferensen i Schweiz i juni. Ryssland kommer inte att delta.

Miljöorganisationerna reagerar föga förvånande starkt på kursändringen. Här har man pratat om klimatet och grönt skifte i fem år och plötsligt läggs det åt sidan. Det skapar inte trovärdighet.

EU förklarar en del av kursändringen med att regler inte skapar verkligheten.

– EU:s reflex är att införa nya regler för att lösa problem. Men vi har nått en punkt där det här inte är hållbart, säger en annan diplomat.

Samtidigt söker EU desperat efter mer privat kapital. Ett kontroversiellt förslag som ligger på bordet är EU:s ordförande Charles Michels önskan om en kapitalmarknadsunion.

– Det här är kontroversiellt, men vi måste prata om det här, säger en av diplomaterna.

Mötet äger rum samtidigt som Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta presenterar sin mycket omdiskuterade rapport om EU:s konkurrenskraft.

Letta bjuds in till toppmötet för att informera om rapporten. (NTB)

Här ser man tecken på en viss verklighetsförankring. Det kan innebära slutet på det gröna skiftet som fram till nu har prioriterats före allt annat, oavsett kostnader. EU har upptäckt att det inte finns någon gratis lunch. Det är ett sent uppvaknande. Nu är det krig och konkurrenskraft som står i centrum.

Ukraina står inte heller högt på agendan, otroligt nog. Stick i stäv mot givna löften.

– Ukraina står inte så högt på agendan den här gången, men det är ändå en av våra huvudprioriteringar, säger EU-diplomaten, som varnar för att EU troligen kommer att göra ett uttalande även denna gång. (NTB)

Kiev kommer förmodligen att undra om EU överhuvudtaget går att lita på.