Cass Review (Independent review of gender identity services for children and young people) har satt genusaktivismen hos kändisar som Daniel Radcliffe och Emma Watson i ett helt annat ljus. Jo Bartosch tycker att de bortskämda barnen som blev väldigt rika tack vare J.K. Rowling är skyldig författaren en ursäkt.

Rowling är rasande. Och vem kan klandra henne? Den nyligen publicerade Cass Review har bevisat vad hon har sagt – och demoniserats för – i flera år, skriver Bartosch i Spiked.

På onsdagen skrev författaren och filantropen på X och antydde att hon inte skulle förlåta skådespelarna/aktivisterna som hon har gjort kända för att ha vänt sig mot henne.

Daniel Radcliffe och Emma Watson blev kända efter Harry Potter-filmerna. De tackade för den berömmelse och förmögenhet som Rowling skapat åt dem genom att fördöma hennes kritik av transideologin.

Woke kändisar tenderar att plocka upp lyxuppfattningar som modeaccessoarer. Och de senaste åren har ingen fråga varit trendigare än att beskydda ”transsexuella ungdomar”.

Transaktivister som Stonewall och Mermaids UK främjar myten att könsförvirrade barn riskerar självmord om vi inte villkorslöst bekräftar deras identitet. Foreningen Fri står för samma aktivism här i Norge.

Det är därför Rowling hatas så mycket. Men Rowling verkar vara helt orädd, som när hon gick till frontalattack mot den nya skotska lagen om hatretorik som infördes den 1 april, men som tyvärr inte var ett aprilskämt.

Cass Review avslöjar lögnerna så grundligt att kritiker av transideologin förtjänar medaljer, medan dess anhängare borde känna skam resten av livet.

På X skriver Rowling följande:

Och om jag låter arg så är det för att jag är jävligt arg. Jag läste Cass i morse och mitt humör har stigit hela dagen. Barn har skadats irreparabelt, och tusentals är medskyldiga, inte bara läkare utan även kändisar, media och cyniska företag.

Vidare skriver hon att konsekvenserna av denna skandal kommer att fortsätta i decennier framöver.

Bartosch ger ett uppenbart exempel på kändishyckleri.

För att ta ett exempel: När Watson utsågs till gästforskare vid Oxford Universitys Lady Margaret Hall 2016 hade den då 19-åriga Keira Bell tagit testosteron i drygt två år.

2017, samma år som Bell opererade bort sina friska bröst, visade Watson upp sina i samband med en vågad fotografering för Vanity Fair.

Det finns en klyfta mellan de självgoda kändisarna som paraderar runt och predikar om ”transrättigheter”, och de utsatta unga som befinner sig i den vassa änden av dessa trendiga korståg.

Emma Watson para Vanity Fair. pic.twitter.com/2WqAly40Mi

— El Profeta (@EiProfeta) February 28, 2017

Cass Review orsakar reaktioner i brittisk media, men ignoreras totalt i norsk och svensk regimmedia. The Spectator hade flera artiklar om Cass Review på sin förstasida.

Patrick O’Flynne skriver: Glöm aldrig politikerna som främjade genuspolitik. Stephen Daisley frågar om skotska politiker ens har läst rapporten. Och Charlie Walsham frågar hur det var möjligt för BBC att anamma transdebatten så fundamentalt fel.

Alex Iversen har dock skrivit en artikel i Aftenposten, Den skotske hatloven og J.K. Rowlings mesterklasse i ”trolling”. Men han nämner inte Cass Review.