×

Nyheter

Migrationsverket upprätthåller sin tidigare prognos angående antalet asylsökande. Det förväntas fortfarande att ungefär 12 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige både i år och nästa år. Dessutom förväntas ytterligare 42 000 nya ”arbetskraftsinvandrare” anlända till landet i år, förutom anhöriga och andra kategorier av invandrare.

– I dagsläget ser vi inte att utvecklingen i omvärlden förändrar bedömningen av antalet asylsökande i Sverige. När det gäller effekten av EU:s nya migrationspakt är det för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser, säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket.

Idag publiceras Migrationsverkets nya prognos, med beräkningar och antaganden för utvecklingen inom migrationsområdet under åren 2024 till 2027.
Liksom i föregående prognos är Migrationsverkets planeringsantagande att cirka 12.000 personer söker asyl i Sverige i år respektive nästa år. Händelseutvecklingen i omvärlden och den upptrappade konflikten i Mellanöstern bedöms inte påverka hur många som söker skydd – åtminstone inte på kort sikt.

– På längre sikt är det för tidigt att dra några slutsatser och det beror förstås på hur utvecklingen fortlöper, säger Maria Mindhammar.

I av april röstade Europaparlamentet igenom migrations- och asylpakten, som ska lägga grunden för ett nytt gemensamt asylsystem inom EU. Nu återstår endast ett beslut av medlemsländerna i ministerrådet för att pakten ska bli verklighet. När pakten är formellt antagen börjar arbetet med att implementera den nya lagstiftningen och att bygga upp medlemsländernas kapacitet. Det arbetet väntas ta flera år.

– Mot bakgrund av det har pakten inte någon omedelbar påverkan på våra bedömningar i prognosen. Förändringarna kommer att få större genomslag på längre sikt, men det är för tidigt att säga i vilken utsträckning det påverkar antalet asylsökande i EU och Sverige, säger Magnus Frid, tillförordnad planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

Massflyktsdirektivet, som ger ukrainare möjlighet att få tillfälligt skydd, är i dagsläget aktiverat till den 4 mars 2025. Inom EU pågår diskussioner om att förlänga det tillfälliga skyddet ytterligare ett år.

– Enligt EU-kommissionen och ministerrådet finns en rättslig grund för att göra det. Men eftersom det inte finns några besked om en ytterligare förlängning utgår vår prognos tillsvidare från att skyddet upphör i mars nästa år, säger Magnus Frid.

Om en förlängning av massflyktsdirektivet blir verklighet innebär det att en stor andel av de drygt 38.000 personer som idag har tillfälligt skydd i Sverige kan komma att folkbokföras. Det nuvarande kravet för att folkbokföras är att man kan antas komma att vistas i Sverige med tillfälligt skydd i mer än tre år.

– Med en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet kan många ukrainare komma att uppfylla det kravet. De som folkbokförs kommer då att skrivas ut från Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända, säger Magnus Frid.

När det gäller arbetstillstånd skriver Migrationsverket ner prognosen för antalet förstagångsansökningar. Bedömningen är att cirka 42.000 personer lämnar in en förstagångsansökan om arbetstillstånd i år, vilket är 3.000 färre än bedömningen i föregående prognos.
– Förändringen beror främst på att vi bedömer att färre söker arbetstillstånd för bärplockning i år jämfört med tidigare, säger Magnus Frid.