Atlantpakten undertecknades för 75 år sedan och NTB:s Bibiane Piene sammanfattar det: Då som nu var Ryssland. Samtidigt är Nato större och starkare än någonsin. Kriget i Ukraina har gett alliansen mening och fokus.

Samtidigt har kriget lett till att Nato har blivit större och starkare än någonsin tidigare.

Hur Nato och media presenterar sig säger mycket om vad som har hänt sedan ryssarna invaderade Ukraina. Nato är mitt i ett krig som Ukraina håller på att förlora. Nato fyller tomrummet, men måste samtidigt försäkra att man inte har blivit mer involverade. Även NTB har problem med att förena de två påståendena från Jens Stoltenberg.

Även under det kalla kriget var det viktigt att presentera en polerad bild av Nato. Men idag sägs saker som helt enkelt motsäger vad militären själv medger. Storbritannien har män och materiel för två månaders krig. Ändå är man blind för siffrorna på pappret: Nato har vuxit till 32 länder. Men är siffra detsamma som styrka?

Kriget har också gett alliansen ett tydligare fokus och en känsla av mening, tror James Black från den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation.

– Nato har fått ny energi efter invasionen av Ukraina, säger han till nyhetsbyrån AFP.

– På två år har Nato byggts ut, fått större ambitioner vad gäller omfattningen av verksamheten och fler styrkor i Östeuropa, påpekar han vidare.

Jens Stoltenberg har lanserat idén om en fond på 100 miljarder euro för att finansiera kriget under fem år. Nato-länderna kommer inte längre att ge pengar och vapen direkt till Ukraina. Insatsen kommer att gå via Nato. Nato blir med andra ord den som leder kriget.

Krigsfonden är öronmärkt för fem år. Man tänker sig alltså fem år av krig.

Under denna period måste Nato-länderna ställa om till en krigsekonomi för att kunna matcha ryssarnas kapacitet. Det sägs ingenting om vad detta betyder för ekonomin och människors levnadsstandard. Bryssel har inte minskat sina ambitioner att omvandla ekonomin och samhället till ett grönt skifte. Mottot verkar vara: Ja tack, vi tar båda två. Ingen frågar: Är det överhuvudtaget möjligt?

Frånvaron av diskussion och ifrågasättande är i sig alarmerande. Nato går frivilligt in i kriget men insisterar på att man inte kommer att göra det.

Ingen tror att det är Stoltenberg personligen som kläckt planen för fonden. Den kommer förmodligen från USA. Stoltenberg går inte in på detaljer. Han säger att det är viktigt att göra planeringen mer långsiktig, och att USA inte ska kunna dra sig ur kriget verkar vara ett övergripande mål.

Den smarta planen

Det sas en gång att vi var den duktigaste pojken i Nato-klassen. Det var vi inte efter att muren föll. Sedan lät politikerna försvaret förfalla. Nu har de ändrat sig, i alla fall gällande vad som sägs.

Planen innebär också att Nato tar över ledningen av Ukraine Defence Contact Group (UDCG) – även kallad Ramstein-gruppen – som för närvarande leds av USA.

Även detta anses vara ett steg i riktning mot Nato-medlemskap för Ukraina

Ukrainskt NATO-medlemskap på ”låst” kurs

Fonden kommer att finansiera kriget om Trump blir president. Det kommer att få Ukraina att glida mot ett Nato-medlemskap. Båda delarna säger något viktigt.

Dessutom talas det om att samla de säkerhetsavtal som Ukraina har ingått med en rad länder, däribland Norge, under ett Nato-paraply.

Dessa säkerhetsavtal dök plötsligt upp och skulle tvinga länderna att säkra Ukraina. Under Natos toppmöte i Vilnius förra sommaren gick Zelenskyj hem besviken: Nato kunde inte bevilja medlemskap så länge kriget varade. Nu har man dock hittat en lösning som placerar Ukraina på vägen mot medlemskap. Nato tillhandahåller finansiering för kriget i fem år. Då räknar man med att Ryssland ska ha gett upp.

Trump

Putin och Trump likställs som hot:

Men Putin är inte det enda hotet som hänger över Nato.

Det har inte gått länge sedan Donald Trump, som kan bli USA:s nästa president, skapade en politisk storm med uttalanden om att USA under hans ledning inte nödvändigtvis kommer att komma en Nato-allierad till hjälp.

– Det stora problemet med Trump är hans oförutsägbarhet, säger före detta Nato-diplomaten Camille Grand, som nu arbetar för tankesmedjan European Council on Foreign Relations.

De som vill ha fortsatt krig måste framställa Trump som ett hot och ta hans uttalanden ur sitt sammanhang. Det är en metod media har använt sedan 2015 och syftet har blivit tydligare.

Utan ett folkligt mandat

Bakom ligger en manipulation av den allmänna opinionen som amerikanerna har blivit medvetna om. Där är det inte lika lätt att framställa Trump som Putins vän, titta bara på opinionsmätningarna. Men den frågan ställer inte norska, svenska och danska medier. De driver fullt Trump-hat. Det verkar ha varit priset för att Nato utökades i norr. Vi har blivit en del av en stor propagandamaskin.

Frågan som inte får ställas är: Men Trump befinner sig väl inte i ett vacuum? Har han inte folkligt stöd för sitt motstånd mot kriget? Är det inte folket som vill få ett slut på kriget? Om det var en fix idé hos honom skulle den väl ha fallit platt till marken?

NTB skriver att ”Trump-anhängare” har blockerat Ukrainapaketet i kongressen. Det låter som att det är en liten grupp som missbrukar sin makt, något à la den 6 januari.

Trött på forever wars

Amerikanerna är trötta på ändlösa krig och de ser samma sak hända igen i Ukraina. Amerikanerna kommer inte att åta sig att finansiera kriget på ytterligare fem år. De har varit där förut, och vet hur det fungerar. Man sätter upp ett mål för sig själv som är uppnåeligt – en fullständig seger – och när det misslyckas ökar man sina ansträngningar helt utan hänsyn till exempelvis det folkliga stödet.

Krigspartiet, för det är vad det är, bryr sig inte om vad befolkningen tycker. Det kör över befolkningen.

Boots on the ground

När Emmanuel Macron skickar ut testballonger om att skicka väpnade styrkor vet amerikanerna vad klockan är slagen: Deras söner och döttrar ska gå i krig mot Ryssland, landet som besegrade Tredje riket. Det vill de helt enkelt inte.

Muterade neocons

Tidigare talade man om neocons, neokonservativa, som ville förändra världen i demokratisk riktning med hjälp av amerikansk militärmakt. Verkligheten visade sig vara mer envis än den verkade, sett ur Washingtons perspektiv.

Men neocons har muterats till ett krigsparti som är på en helt annan nivå. Här spelas strategiska spel där Rysslands öde ligger i vågskålen. Det är ett stort geopolitiskt spel, helt utan hänsyn till att Kina står på Rysslands sida. Nackdelen är formidabel. Men Norge är med.

Stöttar helhjärtat

Chris Callanan, Mondelēz i Norge. möten i UD när de har möte om Freiabojkotten på onsdagsmorgonen. Det sker efter att ett antal företag har beslutat att bojkotta Mondelez. Statssekreterarna Eivind Vad Petersson och Halvard Ingebrigtsen träffar näringslivsaktörer om sanktionerna mot Ryssland. Foto: Ole Berg-Rusten / NTB

Norge stöder helhjärtat Stoltenbergs planer med slipade fraser.

– Det är kloka och bra förslag för att göra stödet till Ukraina mer hållbart och effektivt. För Ukraina är det också ett tydligt steg på vägen mot Nato-medlemskap, säger statssekreterare i UD Eivind Vad Petersson (Ap).

En långsiktig fond innebär också en tydlig varning till Ryssland.

– Moskva måste förstå att de inte kan nå sina mål på slagfältet. Och de kan inte vänta på att vi ska ge upp, slår Stoltenberg fast.

Stoltenberg säger i realiteten att Nato kommer att göra vad som behövs för att Ukraina ska vinna. Oavsett. Men var fick han och USA detta mandat ifrån?

Även NTB kallar detta för ett linjebyte efter två års krig.

Linjebyte

Omläggningen kan innebära att Nato för första gången skickar vapen och ammunition direkt till Ukraina.

Det är ett kraftigt linjeskifte för Nato, som hittills försökt säkerställa så långt avstånd som möjligt från Ryssland genom att överlåta samordningen av militärt stöd till Ukraina till medlemsländerna.

Petersson fruktar dock inte att Ryssland kan använda Natos ökade roll som argument i kriget.

– I månader, om inte år, har Moskva hävdat att de är i krig med Nato och Väst, säger han.

Så det faktum att ryssarna har sagt det, betyder att faran är över? Historikern Timothy Snyder uttrycker sig på samma sätt om faran med kärnvapenkrig. Det är inte längre ett hot.

Ryssland vill expandera

För att skapa stöd i opinionen måste den skrämmas in i krigsfåran. Donald Tusk var ute och sa att vi lever i en förkrigstid. Samtidigt försäkrade han att han inte ville skrämmas, när det var precis vad han gjorde.

Document hade en mycket mer omfattande täckning av Tusks planer än NTB.

Ryssland har varit framgångsrikt på slagfältet. Det används som ”bevis” på att Ryssland kommer att expandera gränserna längre västerut, om de inte stoppas i Ukraina.

Men nu rör sig ryska styrkor lite framåt på slagfältet i Ukraina. En rysk seger har underblåst farhågorna för att ett Nato-land i öst kan vara nästa på Vladimir Putins lista.

– Jag vill inte skrämma någon, men krig är inte längre ett minne blott. Det mest oroande just nu är att alla scenarier är möjliga. Vi har inte sett en sådan situation sedan 1945, sa Polens premiärminister Donald Tusk nyligen.

Natolandet Polen deltar redan på plats i Ukraina. En polsk general dödades nyligen vid fronten tillsammans med andra Nato-officerare i en underjordisk bunker.

Nyheten rapporterades inte av norska medier. Det kan väcka frågor om vad Nato gör.

Trump och Putin används som kort som krigspartiet kan spela ut precis som det passar dem.

– Det är inte ens nödvändigt för USA att dra sig ur Nato. En tweet från Trump om att ”inte en enda amerikansk soldat borde dö för en allierad som Litauen” är allt som behövs, säger före detta Nato-diplomaten Camille Grand.

Alla som minns Trumps tal i Warszawa vet att detta är rent förtal. Trump skulle aldrig säga något sådant om Litauen. Hans uttalanden syftade till att stärka Nato, inte försvaga alliansen. USA var trötta på gratispassagerare.

Samtidigt lyser det igenom att krigspartiet inte vill att Ukraina ska förhandla.

Samtidigt kommer Nato inte att sätta press på Ukraina att inleda fredsförhandlingar.

– Vi kan inte lita på Ryssland. Därför har vi heller ingen trovärdig partner att förhandla med. Det finns ingen tro på att Putin kommer att följa ett avtal, säger en hög Nato-diplomat till NTB.

Är det konstigt att Stoltenberg säger att 2024 kommer att bli ett mörkt år?

Det är ett stort avstånd mellan verkligheten på plats i Ukraina till medias och Stoltenbergs skildring av kriget. Kom ihåg att han sa: – Ukrainarna får inte slut på mod, men vi får slut på ammunition. Med andra ord: Vi måste ge dem mer artilleri.

Låter det vettigt? Har det någon som helst relevans för det vi ser?