Schweiz har kränkt några av de mänskliga rättigheterna. Domen från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) är bara början, tror klimataktivisten Greta Thunberg.

Det rapporterar NTB-Reuters-AFP.

– Över hela världen är det fler och fler som ställer sina regeringar inför domstol och ställer dem till svars för sina handlingar, säger Thunberg.

Thunberg får stöd från Greenpeace. Ingen av klimataktivisterna nämner den fattigdom som sprider sig över västländer, vilket många tror beror på det eviga fokuset på kostsamma och delvis meningslösa klimatåtgärder.

– Den här segern är ett superviktigt steg i klimaträttvisan. Det bådar gott för kommande generationer att stater hålls ansvariga för bristande klimatåtgärder, tror Greenpeace-ledaren Frode Pleym.

Det är en grupp gamla kvinnor som ligger bakom rättegången, kvinnor som själva inte kommer att uppleva de skrämmande klimatförändringarna de fruktar, något de själva erkänner.

– Jag är 82 år och kommer inte att se effekten av de beslut som fattas i dag, men politikerna måste genomföra förändringar, sa Bruna Molinari, medlem i Swiss Women’s Association, innan domen föll i Strasbourg.

Gruppen som heter KlimaSeniorinnen Schweiz består av äldre schweiziska kvinnor som anser att Schweiz inte har gjort ett tillräckligt bra jobb i kampen mot klimatförändringarna. Över 2 000 kvinnor med en medelålder på över 70 hjälpte till att föra ärendet till domstol.

Europadomstolens ordförande, Siofra O’Leary, säger att den schweiziska regeringen har kränkt rätten till privatliv och familjeliv.

– De har misslyckats med att genomföra tillräckliga klimatåtgärder, bland annat att sätta ett tak på tillåtna utsläpp, sa O’Leary till rättssalen där flera av de schweiziska pensionärerna följde efter.

Den schweiziska regeringen har misslyckats med att minska utsläppen av växthusgaser på grund av otillräckliga åtgärder, anser pensionären.

– Det här är en milstolpe för individers rättigheter i Europa och en dag som kommer att gå till rättshistorien. Europadomstolen bekräftar idag att klimatförändringar är ett allvarligt hot mot rätten till privatliv, vilket stater måste skydda sig mot, säger norska institutet för mänskliga rättigheter (NIM) chef Adele Matheson Mestad.

Norges klimat- och miljöminister, Andreas Bjelland Eriksen (Ap), säger att Norge måste följa de riktlinjer som ECHR ger.

– Vi måste nu läsa domarna noggrant för att se vilken motivering domstolen har, och vad de eventuellt betyder för Norge, säger han till NTB.

Press på Schweiz
Domen kan inte överklagas och den kommer därför att sätta press på den schweiziska regeringen att vidta större åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030. Parisavtalet har nu blivit en europeisk lag.

– Hållbarhet, biologisk mångfald och nollutsläpp är väldigt viktigt för Schweiz. Vi kommer att fortsätta jobba på det, domen kommer inte att ändra på det, säger Schweiz president Viola Amherd.

Fallet var det första av tre rena klimatfall EMD har behandlat och det beskrivs som mycket viktigt. Den kan användas som rättspraxis i de 46 medlemsländerna.

NIM:s direktör är tydlig med att detta även kommer att påverka Norge.

– Detta är också av avgörande betydelse i norsk rätt, eftersom EKMR gäller som norsk lag. Besluten innebär att individer genom sin rätt till integritet ges ett viktigt och lägligt skydd mot klimatförändringar, vilket är en av vår tids största människorättsutmaningar, säger Mestad.

Rødts miljöpolitiska talesperson, Sofie Marhaug, säger att klimatfrågan inte kan överlåtas till rättsväsendet. Hon menar att det är upp till politikerna att ta upp handsken.

– Vi behöver en rättvis miljöpolitik, som stoppar de rikastes lyxkonsumtion. För Norges del måste det också innebära att vi inte fortsätter att ge olje- och gasindustrin allt fler utvinningstillstånd, säger Marhaug.

Klimatmålen i Europakonventionen rör i första hand kränkningar av rätten till liv och rätten till respekt för privat- och familjeliv, vilka finns inskrivna i artiklarna 2 respektive 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

EU-domstolen behandlade två andra klimatmål på tisdagen. Båda stämningarna ogillades. Ett av fallen gällde Norge.

Sex portugisiska ungdomar gick till domstol för att tvinga alla EU-länder, samt Norge, Storbritannien, Ryssland, Schweiz, Turkiet och Ukraina att uppfylla sina klimatåtaganden. Men de vann inte målet vid EU-domstolen.

– Domstolen anser att de rättsliga förutsättningarna för att handlägga ärendet inte föreligger. Det ligger i linje med Norges syn, säger Bjelland Eriksen.

De portugisiska ungdomarna lämnade också in ett klagomål mot 33 länder för överträdelse av förbudet mot diskriminering.

– Jag hoppades verkligen att vi skulle vinna mot alla länder, så det är klart att jag är besviken över att det inte blev så. Men viktigast av allt, domstolen i det schweiziska fallet sa att regeringar måste minska utsläppen mer för att skydda mänskliga rättigheter. Så en seger för dem är en seger för alla, säger Sofia Oliveira, en av de portugisiska ungdomarna.