Skyddet mot att utsättas för diskriminering av poliser och tulltjänstemän ska stärkas. DO har tidigare pekat på brister i form av etnisk profilering.

– Det handlar om att stärka skyddet för den enskilde, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L).

Regeringen har tagit fasta på bristerna i den nuvarande diskrimineringslagen och strävar nu mot att täppa till dessa gap. En grundläggande drivkraft för denna åtgärd är en utredning som presenterades redan år 2021.

En av de kritiska punkterna i den nuvarande lagstiftningen är undantaget för rättsvårdande myndigheter såsom tullen och polisen i deras myndighetsutövning. Detta undantag lämnar individer med en begränsad skyddsnivå mot diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) framhäver specifika fall där etnisk profilering är vanligt förekommande i olika kontroller, oftast riktade mot afrosvenskar, romer eller personer som är, eller uppfattas vara muslimer. Även FN har påtalat behovet av att stärka skyddet på detta område.

Den nuvarande lagen fokuserar främst på hur offentliga tjänstemän behandlar medborgare på ett allmänt plan. Det föreslagna förstärkta lagförslaget syftar till att omfatta konkreta ingripanden som poliser eller tulltjänstemän kan göra, såsom visiteringar. Genom att utöka lagens omfattning på detta sätt, strävar regeringen efter att säkerställa en mer rättvis och likvärdig behandling för alla individer i deras möte med myndigheter.

– Och där ser vi ju ett behov av att stärka diskrimineringsskyddet när det gäller just deras ingripanden och myndighetsbeslut, säger Paulina Brandberg.

Utredningen pekade på att det bör göras undantag för främst domstolar och Säpo.

– Det är en väldigt komplex fråga som vi behöver analysera väldigt noga, säger Paulina Brandberg.