Antalet ärenden som rör olika typer av bedrägeribrott har ökat med närmare 20 procent förra året jämfört med 2022, enligt polisens årsredovisning. En betydande ökning av anmälda bidragsbrott har noterats under samma period.

Det är dock svårt att fastställa den exakta omfattningen av bidragsfusk i Sverige. Enligt en rapport från Ekonomistyrningsverket betalades felaktigt ut över 14 miljarder från välfärdssystemen under 2021, men den verkliga summan bedöms vara ännu högre. Mätningen av antalet misstänkta bidragsbrott är också utmanande, enligt en tidigare bidragsbrottsutredning, eftersom olika aktörer och myndigheter använder olika mätmetoder.

Polisens statistik visar att de fick in över 12 200 anmälningar om misstänkta bidragsbrott förra året – ungefär 1 000 fler än året innan. Trots det leder bara en minoritet av anmälningarna till åtal, och antalet fällande domar är få. En stor del av anmälningarna avskrevs av polisen eller åklagare, vilket indikerar en utmaning i resursallokeringen för utredningar.

Stefan Lundberg från polisens nationella bedrägericentrum berättar för Aftonbladet att resursbristen är en avgörande faktor för att inte kunna utreda alla anmälningar. Han påpekar att fokus ofta ligger på andra former av bedrägerier, som telefonbedrägerier, vilket kan minska utredningsresurserna för bidragsbrott. Polisens årsredovisning bekräftar detta genom att notera att antalet öppna ärenden vid årets slut nästan matchade antalet nya anmälningar under året.

När det kommer till frågan om att tilldela mer resurser för utredningar av bidragsbrott, pekar Lundberg på behovet av att snarare fokusera på att förebygga felaktiga utbetalningar. Han menar att aktörer som hanterar utbetalningar måste samarbeta för att förhindra att sådana brott begås i första hand. Polisen lägger därför stora resurser på att samarbeta med utbetalande aktörer för att förhindra felaktiga utbetalningar, istället för att bara utreda och lagföra de brott som redan har begåtts.