Ur flödet/i korthet

”FN justerar ned antalet kvinnor och barn som dödats i Gaza”, rapporterar NTB på måndagsmorgonen om en ganska överraskande vändning i organisationens rapportering om dödssiffran i kriget.

”Justera ned” är lite av en underdrift för vad som nästan är en halvering:

I sin dagliga uppdatering den 6 maj uppgav FN:s nödhjälpskontor OCHA att 34 735 människor har dödats i Gazaremsan, bland dem över 9 500 kvinnor och över 14 500 barn.

Två dagar senare, den 8 maj, publicerade OCHA siffror som visar att 34 844 människor hittills har dödats i kriget, bland dem 4 959 kvinnor och 7 797 barn.

Det var inte särskilt svårt att föreställa sig att Hamas skulle höja dödssiffran för att ställa Israel i värsta möjliga ljus i det globala propagandakrig som har följt med utvecklingen på slagfältet.

Vad som är mer intressant är dock hur hela världen tog Hamas-siffrorna för givna, speciellt när det är så uppenbart att det är påhittade siffror.

Ta en titt på de två uppsättningar av FN-siffror med två dagars mellanrum som NTB hänvisar till.

Den 6 maj ska över 14 500 barn och mer än 9 500 kvinnor ha dödats:


Källa: FN. Grafik: Jerusalem Post.

Den 8 maj är motsvarande siffror 7 797 respektive 4 959, för båda en minskning med närmare femtio procent:


Källa: FN. Grafik: Jerusalem Post.

”Nerjusteringen” åsido: Vem tror att de ackumulerade siffrorna för antalet dödade i ett krig följer en kurva som är nästan matematiskt perfekt?

Tyvärr kan de flesta journalister ingenting om statistik (eller vetenskap, eller historia, eller främmande språk…), men vilken statistiker som helst kan säga att dessa siffror inte är hämtade från den verkliga världen. Det har också gått över två månader sedan en framstående statistiker i USA förklarade just det.

Det som är anmärkningsvärt är hur de Hamas-siffror som okritiskt har spridits av journalister, har förvandlat lögner från en terroristorganisation till officiella sanningar som har spridits överallt, inte minst av USA:s president.

Elliott Abrams, som varit en del av flera republikanska presidenters utrikespolitiska apparat i USA, tar upp fenomenet i ett blogginlägg på Council on Foreign Relations.

Han observerar inledningsvis hur terrororganisationen, som är part i ett krig, ständigt har betraktats som en legitim och pålitlig auktoritet:

Sedan Gazakriget startade den 7 oktober har nästan alla uttalanden om palestinska offer baserats på Hamas siffror. ”Gazas hälsoministerium” eller ”regeringens mediakontor” är de vanliga källorna, som om dessa ord betyder något annat än Hamas.

Hamas propaganda har gjort segertåg, där Vita huset bara är grädden på moset:

FN hävdade att 23 084 människor hade dödats den 7 januari. Den 29 februari sa NPR att mer än 30 000 hade dödats. Wikipedia säger: ”Från och med den 8 maj… över 34 2623 har dödats, 70 % av dem kvinnor och minderåriga.” Den 15 mars publicerade Time Magazine en artikel av en professor vid Columbia University School of Public Health som hävdade att mer än 30 000 hade dött, och sa: ”Faktiskt är siffrorna förmodligen konservativa. Vetenskapen är extremt tydlig.” President Biden använde själv siffran 30 000 i sitt State of the Union-tal.

Detta är bara ett av många exempel på hur en lögn kan etableras som en sanning om man lyckas skapa en kedja av återberättande som slutar med att det skapas ett narrativ. I vår tid sprider sådana sig som en löpeld, för att använda ett uttryck som myntades innan memes kunde sätta hela den digitala världen i brand. Gräsmattan är inte bara internet, utan huvuden – wetwaren – för alla zombies där.

Nu verkar det dock som om FN försöker trassla ut sig lite från Hamas lögner om antalet dödade. Kanske inser organisationen att det kan straffa sig om man drar det hela för långt? Eller är det en taktisk reträtt i hopp om att cementera en lögn som inte är fullt så stor?

I vilket fall som helst får de inte slippa undan så lätt:

Som David Adesnik från Foundation for the Defense of Democracies noterade: ”Denna förändring kan signalera att FN äntligen har erkänt bristen på bevis bakom Hamas ursprungliga påståenden om att mer än 14 000 barn och 9 000 kvinnor har dödats i Gaza. I så fall borde FN göra det klart att man har tappat förtroendet för källor vars trovärdighet man har bekräftat i månader.”

Och varför ska vi lita på de justerade siffrorna?

Men vem kan säga att de nya och lägre siffrorna från Hamas är trovärdiga? Och varför acceptera siffrorna på över 34 000, när Hamas har erkänt att de inte kan identifiera och namnge 10 000 av dessa?

Abrams kräver att man gör upp med den okritiska spridningen av lögnerna som innebär mer än att bara sopa dem under mattan:

Nu erkänner även FN, eller en del av FN, tyst att de blint accepterade Hamas siffror som var ämnade att vilseleda. Andra som accepterade Hamas propaganda borde göra detsamma, och alla har en skyldighet att göra upp med detta – inte minst media i USA och på andra håll.

Jag väntar på att New York Times, Washington Post och NPR ska rapportera om detta, men det kan bli en lång väntan.

Det är inte lätt att förstå hur västvärlden kunde sjunka så djupt att de flesta av dess institutioner slutade som propagandamaskiner för en terrorrörelse som representerar en islamism som utgör ett existentiellt hot inte bara mot Israel, utan mot hela den västerländska civilisationen.

Lärdomen för människor i Väst är att de måste sluta lita på vad de har betraktat som sina institutioner. De är någon annans.