Polisen föreslås få använda kameror som automatiskt känner igen misstänkta personer och använda sig av AI som slår larm till myndigheterna. Föreslaget som har snabbutretts av regeringens utredare Kazimir Åberg, jurist, före detta hovrättsråd och vice ordförande i Svea hovrätt.

– Vi måste flytta fram positionerna rejält, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Förslaget innebär att polisen och Säkerhetspolisen, i enlighet med EU:s nya ai-förordning, ska få använda kamerabevakning med automatisk ansiktsigenkänning i realtid på allmän plats. Exakt hur detta ska fungera kunde inte utredare eller justitieminister svara på. Men de var båda överens om att övervakning av misstänkta är en nödvändighet.

– Men det får bara användas i konkreta, enskilda fall, saÅberg.
– Det handlar inte om kameror som rullar i preventivt syfte.

Det kan komma att fungera som så att polisen har en passbild av en misstänkt brottsling och mata in den i kamerasystemet på platser där personen tros kunna passera. Om den misstänkte går förbi en sådan plats, kommer kameran att automatiskt larma.

För att myndigheter ska kunna få använda kameror måste den misstänkte vara misstänkt för ett brott som kan leda till minst fyra års fängelse.

Utredaren föreslår också att kameror ska få användas för att söka efter försvunna personer, som till exempel är offer för människorov och människohandel. Eller för att förhindra en terrorattack.

Justitieministern Gunnar Strömmer välkomnar förslaget och anser att utredaren gjort en grundlig avvägning mellan vikten av en effektiv brottsbekämpning och av att skydda enskildas integritet. Enligt Strömmer är kameraövervakning nödvändigt för en effektiv brottsbekämpning.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget om automatisk ansiktsigenkänning föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.