Den svenska infrastrukturen har länge varit eftersatt på grund av andra kostsamma prioriteringar, som migrationsområdet. Som ny medlem i Nato måste Sverige nu snabbt investera och åtgärda årtionden av eftersatta infrastruktursatsningar, vilket kommer att innebära stora kostnader för skattebetalarna, skriver Dagens Nyheter.

Nato har kritiserat Sveriges infrastruktur och beskrivit den diplomatiskt som av ”begränsad kvalitet”. I praktiken innebär detta att väg- och järnvägsnätet är otillräckligt och behöver omfattande uppgraderingar. Detta är särskilt viktigt eftersom Sverige, i händelse av krig, måste kunna fungera som transitland för trupper och materiel.

Sjukvården har också varit ett område som fått stå tillbaka på grund av andra kostsamma prioriteringar. Även här har Sverige fått skarp kritik från Nato. Det saknas tillräcklig kapacitet för att hantera ett stort antal skadade i en krigssituation. Redan i fredstid är vårdplatserna otillräckliga, och under covid-pandemin blev det tydligt att Sveriges intensivvårdsplatser inte räckte till. Istället för att öka kapaciteten har den minskat sedan pandemin.

Thomas Ekström, expert på militär logistik vid Försvarshögskolan, betonar att Sverige som Nato-land inte längre kan snåla på infrastrukturen. Han understryker vikten av flexibilitet och redundans i systemen och konstaterar att Sverige har en stor underhållsskuld som kommer att kräva betydande investeringar.

– Systemen är inte dimensionerade för att klara av behov i krig, säger Thomas Ekström, expert på militär logistik vid Försvarshögskolan, i en kommentar till DN.

Det finns inga konkreta siffror på vad dessa investeringar kommer att kosta skattebetalarna, men det rör sig om belopp i storleksordningen hundratals miljarder kronor. För att finansiera dessa nödvändiga samhällsförstärkningar måste betydande omprioriteringar i statsbudgeten göras, eller så måste skatterna höjas. Sverige kan dock räkna med viss ekonomisk hjälp från Natos investeringsfonder.