Sedan sade Jesus till sina lärjungar: ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv? Människosonen skall komma i sin faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.”
Matt 16:24-27

Teologiska fakulteten i Oslo, Menighetsfakultetet (MF),  har hissat pride-flaggan och högskolans rektor Vidar Leif Haanes tog under fredagen också en historisk uppgörelse med skolans attityder till hbtq+-personer under årets examenshögtid för studenter vid institutionen:

Det har gjorts misstag som vi inte kan få ogjorda och som fått konsekvenser för många individer. På uppdrag av MF vill vi därför be om ursäkt för att vi inte har uppfyllt vårt ansvar gentemot queera.

Som en förklaring till varför skolan valde att hissa prideflaggan sa rektor Vidar Haanes till Vårt Land att de bland annat gör det ”för att markera att vi inte är ett samfund eller en opinionsfabrik, utan en vetenskaplig högskola”.

Frågan vi inte får svar på är om det är förenligt med kristen tro och vetenskapliga ideal att flagga med prideflaggan.

En vetenskaplig högskola som MF kan inte bevara sin vetenskapliga integritet utan att dess anställda har friheten att söka sanningen i sin forskning, men prideflaggan har andra ideal än sanning och frihet, vilket historien visat oss.

I ett idéhistoriskt perspektiv är det som att bevittna hur John Locke och tron ​​på Gud som lagens utgångspunkt, förlorar i kampen mot Jean-Jacques Rousseau. Vad rektor Vidar Haanes egentligen gjorde var att böja sig för Rousseaus tro på den allmänna viljan och förståelsen av vår tids institutioner som orsak till förtrycket, och på naturtillståndet som en paradisisk tillvaro. En tro som lade grunden för den franska revolutionens skräckvälde och mordet på tusentals av kyrkans folk, samtidigt som John Locke inspirerade till en konstitution som ledde till välstånd och frihet.

”All vetenskap är politik”, fick den svenske professorn i neuropsykologi, Germund Hesslow, höra av ledningen vid Lunds universitet, efter att han hävdat sin rätt att undervisa om genus utifrån biologiska sanningar. Ledningen krävde att de biologiska sanningarna måste ge vika för en postmodern verklighetsförståelse där eleverna klagade på Hesslows undervisning, eftersom den kränkte deras identitet och känslor – en verklighetsförståelse som prideflaggan är en symbol för.

Att flagga för Pride innebär att böja sig för den allmänna viljan, även om det innebär ett angrepp på en objektiv sanning och idén om vetenskap som subjektiv och politiskt betingad. Dessutom utmanar det också våra moraliska normer.

Förståelsen av verkligheten bakom vår tids allmänna vilja kräver att all traditionell förståelse av kön, sexualitet och samlevnad förkastas, då dessa normer uppfattas som brott mot vår nya definition av mänskliga rättigheter. Prideflaggan upphäver alla kategorier, och könet blir därför subjektivt betingat. Lesbiska Kim Friele varnade starkt för denna tro och kallade den för intellektuell onani. Hon förstod att under denna tros fana skulle det vara omöjligt att fortsätta kvinnors kamp och kampen för lesbisk frigörelse. Sådana kamper kräver att kategorin kön upprätthålls.

En queer förståelse av verkligheten ger oss nämligen inte den frihet som vetenskapen kräver, något allt fler akademiker upplever. Det räcker med att nämna namn som Jordan Peterson, Kathleen Stock och vår egen Anne Kalvig.

Det är därför omöjligt att komma ifrån att det gör ett stort intryck att ett kristet universitet som Menighetsfakultetet nu böjer sig för en rörelse som angriper allt vi förknippar med klassisk vetenskap, en vetenskap som inte skulle existera utan en kristen världsbild. Frågan uppstår genast: Hur länge kommer vi att hitta klassiska kristna präster i den norska och svenska kyrkan?

Det är som om dagens ledning vid Menighetsfakultetet ber om ursäkt för att deras föregångare trodde på en helig Gud som är Sanning från evighet till evighet, och som inte låter sig dikteras av människans nyckfulla infall.

Akademiker vid Menighetsfakultetet bör vara medvetna om att prideflaggan inte tolererar några attityder som avviker från en queer verklighetsuppfattning. Anställda på MF kan därför inte längre bygga sin vetenskap på klassiska ideal, tron på en Gud och hans åsikt om skapelsen, när dessa krockar med en queer förståelse av verkligheten och vår tids allmänna vilja.

Den frihet som vissa tror finns under prideflaggan är en illusion. MF:s hissning av prideflaggan är därför ett angrepp på både kristen tro och på vetenskap. Det kan mycket väl vara så att ledningen på Menighetsfakultetet vinner hela världen genom sitt val, men konsekvensen blir att de förlorar sin själ.