Invandrare skulle rädda de svenska pensionerna. Nu visar det sig att det inte är så. En allt större del av invandrarna kostar mer än de tillför till systemet, skriver Tidningen Näringslivet.

Ekonomer och politiker har länge trott  äldre kvinnorna, som hamnade i kläm i det nya pensionssystemet, skulle bli allt färre. Men nu ser man istället en ny grupp bidragspensionärer växa fram. ”Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen”, säger Trifa Chireh till TN.

Det svenska pensionssystemet baseras på livsinkomstprincipen, vilket innebär att pensionen beräknas utifrån inkomsterna under ens yrkesverksamma liv. Detta har länge inneburit att de äldsta kvinnorna, som ofta arbetat lite eller inte alls, har haft de lägsta pensionerna.

Med ökad kvinnlig sysselsättning har denna grupp minskat, och många trodde att pensionärer med mycket låga pensioner skulle bli ovanliga när fler kvinnor fick inkomstgrundade pensioner.

Men så har det inte blivit. Istället ökar andelen pensionärer som är beroende av skattefinansierat grundskydd. Gruppen har förändrats från äldre svenskfödda kvinnor till utlandsfödda, särskilt kvinnor, enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Tidigare gick grundskyddet till äldre kvinnor med begränsad yrkesverksamhet. Nu är det istället utlandsfödda, särskilt kvinnor, som ersätter den gruppen, förklarar han.

Utlandsfödda har generellt lägre inkomster än svenskfödda, särskilt utlandsfödda kvinnor. Låg livsinkomst leder till att en större del av deras pension består av grundskydd. Dessutom, för de som bott i Sverige mindre än 40 år, blir garantipensionen ofullständig, och pensionen kompletteras ofta med andra förmåner som har lägre ersättningsnivåer, som äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Även om många utlandsfödda har låga löner eller är arbetslösa, bidrar befolkningsökningen positivt till inkomstpensionssystemet genom att fler är sysselsatta totalt sett och lönesumman blir högre. Å andra sidan har den ökade invandringen lett till lägre snittinkomst, vilket minskar ”räntan” på inkomstpensionskapitalet och därmed inkomstpensionerna. Vilket betyder att skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna och de pensionsrelaterade förmånerna.

Utrikesfödda utgör en växande del av pensionärerna och fler av dem får bidragspension via grundskyddet. Lagändringarna som höjt grundskyddet har haft stor påverkan på pensionssystemet, enligt Ole Settergren.

– Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna och de pensionsrelaterade förmånerna har vuxit i omfattning. De som jobbar betalar allt genom skatter och pensionsavgifter, säger han.

Pensionsmyndigheten har länge pekat på att dagens regler är motsägelsefulla och att regeringen borde utreda hur ålderspensionssystemet ska fungera.

– Kombinationen av grundskyddet och det inkomstgrundade systemet skapar ett motsägelsefullt och ineffektivt system. Detta handlar inte främst om utrikesfödda eller kvinnor, säger han.

Pensionssystemet bygger på att man under yrkeslivet tjänar in till sin egen pension. Men när 70 procent av befolkningen får skattefinansierade förmåner, och de resterande 30 procenten ofta har haft inkomster över taket, är det få pensionärer som har en helt inkomstgrundad allmän pension, konstaterar Ole Settergren.

– Systemet är mycket motsägelsefullt, otydligt och ineffektivt, säger han.

Grundtanken att det ska löna sig pensionsmässigt att arbeta mer och längre, är särskilt viktig med tanke på att vi lever längre och den åldrande befolkningen växer, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Även hon lyfter fram utrikesfödda kvinnor som en framträdande grupp som hamnar utanför systemet, särskilt de som är födda utanför Europa, ofta från Mellanöstern eller Afrika. Bland dessa är nästan varannan arbetslös, vilket påverkar deras pension avsevärt.

– Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen. De lever på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – bidrag från staten. Situationen är tuff för många, säger Trifa Chireh.

”I många fall blir de beroende av att deras barn försörjer dem – de lever verkligen på gränsen till fattigdom.”
De utrikesfödda kvinnor som lyckas få arbete hinner inte tjäna ihop till en pension som är helt baserad på deras inkomster, och ofta arbetar de i låglöneyrken utan möjlighet att jobba heltid.

För att få full garantipension krävs 40 års boende i Sverige, och många av dessa kvinnor når inte upp till det.

− Många blir en stor belastning för samhället och är beroende av att deras barn försörjer dem. De lever verkligen på gränsen till fattigdom. Jag tycker att alla som behöver garantipension borde få det, oavsett hur länge man har bott i Sverige, säger Trifa Chireh.

Med fler pensionärer beroende av bidrag ökar kostnaderna för samhället. Om inget görs kan det bli en för stor belastning för systemet, varnar Trifa Chireh.

− Det kan bli för mycket för systemet om en stor grupp står utanför. I slutänden drabbas de som arbetar genom högre skatter. Den bästa lösningen är att få in dessa personer på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt, så att de själva kan bidra.

Trifa Chireh anser att dagens pensionssystem är märkligt utformat. Enligt Länsförsäkringars beräkning lönar det sig inte pensionsmässigt att arbeta om man har en månadsinkomst under 40 000 kronor, då garantipensionen fyller ut pensionen.

− Att sju av tio pensionärer får något slags bidrag är galet! Som systemet är byggt går låg- och medelinkomsttagare miste om garantipension om de stärker sin inkomstpension. Resultatet blir plus minus noll.