Fler misstänkta ska identifieras genom att fler dna-prov, fingeravtryck och ansiktsbilder tas. Polisen föreslås också få större tillgång till register för att jämföra biometrisk data.

– Vi tar ett stort steg framåt inom detta område, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att tröskeln för när polisen får samla in biometrisk data från personer som är skäligen misstänkta för brott sänks.

För närvarande krävs att brottet kan leda till fängelse för att sådan data ska få samlas in. Förslaget innebär att det räcker att fängelse finns i straffskalan.
Det innebär exempelvis att polisen kan ta salivprov på en misstänkt som eventuellt bara får böter, varnar Advokatsamfundet.

En nyhet i förslaget är också att polisen ska få ta röst- och handstilsprov från personer som är skäligen misstänkta. Röstprov kan vara viktigt för att identifiera personer som pratar när polisen avlyssnar samtal eller rum.

Dessutom föreslås att polisen ska få använda automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse i Migrationsverkets register över utlänningar. Detta ger polisen ett större underlag att jämföra med för att identifiera misstänkta, utöver polisens egna register.

Strömmer beskriver detta som ett kraftfullt, men integritetskänsligt, verktyg för polisen.
– När det gäller metoder som är särskilt integritetskänsliga, kompenserar vi exempelvis genom att de endast får användas vid allvarliga brott och att åklagarbeslut krävs, säger han.
Utredningen som ligger till grund för lagrådsremissen föreslog också att polisen skulle få göra jämförelser med passregistret, men regeringen har ännu inte tagit detta steg.

Anledningen är att en dom från EU-domstolen i våras skapat osäkerhet om vad som är tillåtet enligt EU-lagstiftningen. Strömmer vill också säkerställa att balansen mellan effektiv brottsbekämpning och integritetsskydd är korrekt innan ett sådant förslag läggs fram.

– Ett sådant steg skulle vara omfattande och beröra väldigt många personer, säger Strömmer.
Polisen föreslås även få använda DNA-baserad släktforskning för att utreda mord och grova våldtäkter.
Polisen beskriver detta som ett ”exceptionellt” verktyg. Det har testats i pilotprojekt för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping, men Integritetsskyddsmyndigheten anser att det nuvarande lagstödet inte är tillräckligt.

– Det är viktigt att skapa en tydlig reglering så att denna teknik kan användas fullt ut, säger Strömmer.