– Högerextremism är ett stort problem, men när det kommer till vardagens judehat är det islamister, sekulära muslimer och vänsterextremister som hotar oss, säger Philipp Peyman Engel, chefredaktör för den tyskjudiska tidningen Jüdische Allgemeine.

Salvan från Engel ges i en intervju med Die Welts chefredaktör Ulf Poschardt som publicerades förra veckan.

Jüdische Allgemeine har belönats för sin bevakning av Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 och under Engels ledning har tidningen blivit en tydligare och mindre dämpad röst i den tyska allmänheten. Det mesta av mediebranschen har totalt kollapsat i bevakningen av hat mot judar, Israel och Mellanöstern, anser han.

Die Welt: Vad menar du egentligen?

Philipp Peyman Engel: Ett exempel: Varför talar den stora majoriteten av människor i branschen om ”pro-palestinska” protester när Israel- och judehatare stormar campus vid Freie Universität Berlin, kräver förintelse av Israel och en ny våg av terror mot judar, markerar och hotar andra människor med Hamas-trianglar, kränker äganderätten och ägnar sig åt skadegörelse?

Är demonstrationer organiserade av det nynazistiska partiet Der Dritte Weg ”pro-tyska”? Och skulle våra journalistkollegor också stödja de ”pro-palestinska” demonstrationerna om inte demonstranterna var från vänstern och det muslimska samfundet, utan högerextrema som krävde att Israel skulle utplånas och uppmanade till våld mot judar? Det hade de aldrig gjort. Och det med rätta.

En färsk undersökning gjord av Palestinian Center for Policy and Survey Research i Gaza och Västbanken visade att 73 procent av de tillfrågade ansåg att Hamas agerade korrekt när rörelsen genomförde terrorattacken den 7 oktober förra året.

När Jüdische Allgemeine skrev om detta anklagades tidningen av både muslimer och vänsterextremister för rasism, judisk överhöghet, ”retorisk förberedelse för koloniseringen av Gaza” och uppvigling till folkmord, trots att den inte har skrivit något som liknade det, säger Engel.

Anklagelserna kommer för att de har ett förklaringsproblem, tror han.

Det handlar om talrika uttalanden som förmedlar ett rent hat och hat mot judar. Vi borde tala om resultatet av undersökningen, nämligen att över 70 procent av palestinierna i Gaza och på Västbanken stödjer den 7 oktober. Det är skandalen. Inte för att vi rapporterar om det.

Hans jobb är inte helt ofarligt:

Fientligheten var inte liten innan, men efter den 7 oktober har den praktiskt taget exploderat. Hot som ”Jag vet var du bor, jag skär av dig händerna, det är blod på dina händer, barnmördare” gör något med en.

Resultatet av judehatet är att den judiska identiteten i Tyskland håller på att bli osynlig, förklarar Engel.

Nästan ingen vågar längre gå med kippa eller andra symboler på gatan eftersom sannolikheten att bli attackerad verbalt eller fysiskt är för stor. Antalet registrerade antisemitiska fall ökar exponentiellt.

Det mesta av hatet kommer från vänstern och islam:

Högerextremism är ett stort problem. Men när det kommer till vardagens hat mot judar måste man inse det utan att generalisera: Det är islamister, sekulära muslimer och vänsterextremister som utgör ett massivt hot mot oss, som gör våra liv till ett helvete.

Upplever du också att många medlemmar av det judiska samfundet funderar på att lämna Tyskland, eller är på väg att göra det?

Jag hör dessa tankar allt oftare, åtminstone bland yngre familjer.

Situationen är särskilt illa i Berlin och flera städer i Ruhrområdet, förklarar han.

Hur som helst är det ett svårt beslut att lämna:

Och de som funderar på att flytta gör det med blödande hjärtan. För Tyskland är deras hem. De är judiska tyskar.

En del av anledningen är att det tyska samhället tittar åt andra hållet när judehat kommer från andra än extremhögern, tror Engel.

Judehat bland muslimska tyskar? Nämn det inte, det är obehagligt, du kan bli anklagad för att vara ”från högersidan” – det är så det låter. Det är vi som lider. Det måste gå att ta upp uppenbara problem. Och vi har ett massivt problem när det gäller att prata om muslimska och vänsterorienterade judehatare.