Ryssland anses utgöra största hotet fram till 2030

Ryssland förutspås vara det mest betydande hotet mot Sveriges säkerhet fram till år 2030 enligt regeringens nya nationella säkerhetsstrategi. Försvarsminister Pål Jonson underströk Rysslands hot mot den nationella säkerheten.

Statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonson och nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm presenterade strategin under en pressträff. Strategin betonar att hotbilden mot Sverige är omfattande och allvarlig, och bedömer att det försämrade säkerhetsläget kommer att kvarstå och eventuellt förvärras.

Strategin identifierar tre huvudsakliga områden för att stärka nationell säkerhet. För det första betonas skyddet mot externa hot. Trots betydande förluster har Ryssland fortsatt en stark militär kapacitet. Jonson poängterade att Ryssland har en låg tröskel för att använda militärt våld, är villigt att ta stora risker och har höga ambitioner för återupprustning. Han noterade också att andra auktoritära stater, såsom Kina, strävar efter att öka sitt inflytande och utmana den regelbaserade världsordningen. Kina genomför en omfattande upprustning som påverkar stabiliteten i den indopacifiska regionen.

Det andra fokusområdet är skyddet av demokrati och samhällssammanhållning, inklusive kampen mot organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Enligt strategin kan parallellsamhällen utgöra ett säkerhetshot. Stora migrationsflöden innebär också risker, då personer med antagonistiska avsikter kan komma med, och migranter kan utnyttjas för att skapa instabilitet och utöva påtryckningar mot Sverige.

Det tredje fokusområdet är att stärka Sveriges motståndskraft, säkerställa konkurrenskraft och beredskap. Strategin, som är avsedd att vara vägledande vid samhällsintresseavvägningar, ersätter den tidigare säkerhetsstrategin från 2017, framtagen av den tidigare S-ledda regeringen.