Robert Pape, en statsvetare vid University of Chicago som har forskat om människors attityder till politiskt motiverat våld sedan attacken mot kongressbyggnaden den 6 januari 2021, genomförde en undersökning för några veckor sedan.

Resultaten han kom fram till är skrämmande, särskilt mot bakgrund av helgens mordförsök på Donald Trump.

Tio procent av de tillfrågade stöder användningen av våld för att hindra Trump från att återfå makten. En tredjedel av dessa svarade att de ägde vapen.

Sju  procent av de tillfrågade stöder användningen av våld för att få tillbaka Trump som president. Hälften av dessa svarade att de äger vapen.

Undersökningen togs upp i BBC World Services som kunde höras på NRK Alltid Nyheter söndag eftermiddag den 14 juni. Tyvärr är sändningen inte längre tillgänglig, men det refereras till siffrorna från undersökningen i denna artikel i The New York Times.

I intervjun med Pape på BBC framhölls att det faktum att de tillfrågade stödde användningen av våld, inte betyder att de själva nödvändigtvis kommer att använda sig av det. Deras attityder bidrar dock till att legitimera en våldsanvändning av dem som faktiskt är villiga att använda våld mot politiska motståndare.

Sådana attityder kan också göra att det är många som inte vill meddela myndigheterna om de ser att någon radikaliseras och tror på våldsanvändning.

På frågan från BBC när denna radikalisering, på båda sidor av det politiska spektrumet, började, svarade Pape att den började under pandemin, med upploppen som följde efter George Floyds död. Han hänvisade också till kongressens stormning den 6 januari 2021.

Så vad innebär detta?

Om tio procent av alla amerikanska vuxna stödjer användningen av våld för att hindra Trump från att bli president igen, så är det en naturlig slutsats att dessa utgör cirka 20 procent av de demokratiska väljarna.

Amerikanerna är uppdelade omkring 50/50 mellan Demokraterna och Republikanerna, och det är knappast troligt att någon bland dessa tio procent kommer att rösta republikanskt. Likaså är det naturligt att tro att de sju procent som stöder användningen av våld för att återinsätta Trump som president röstar republikanskt.

Det är också naturligt att tro att dessa sju procent (cirka 14 procent av de republikanska väljarna) är av uppfattningen att Trump vann 2020.

Politiskt motiverat våld har blivit vanligare i USA och med dessa siffror som bakgrund är det tydligt att det också finns en ökad acceptans för detta. Något man lätt kan se när man läser, och hör, meningsutbyten från amerikansk politik, och från amerikanska samhällsaktörer.

Madonna sa (om än före pandemin, när Trump var president) att hon ville spränga Vita huset. Robert DeNiro ville slå till Trump. Maxine Waters uppmanade anhängare att trakassera högerpolitiker ”var man än träffar på dem”. Högsta domstolens domare Brett Kavanaugh mördades i sitt hem.

På lördagen utsattes Trump för ett mordförsök inför sina anhängare.

I intervjun med BBC World Service hänvisade Pape till en undersökning från Nordirland på 60-talet som visade att 13 procent av katolikerna där stödde användningen av politiskt motiverat våld. Kort därefter grundades IRA.

Vi vet vilken roll IRA spelade under de årtionden som följde. Och vi vet att de kunde hålla på så länge som de gjorde, just för att det fanns social acceptans för det de gjorde.

Våldsromantik?

Civilisationen är skör. Under ytan har vi människor primitiva drifter, och en förkärlek för ett ”vi och dem”-tänkande, vilket kan bli farligt när det skapas acceptans för att ”ta” de andra. Historien har otaliga exempel på detta.

I Bidens USA har man under hela presidentperioden närt förakt och hat, särskilt mot ”MAGA-republikaner”, med Trump som hatobjekt nummer ett.

När kända skådespelare, artister och politiker uppmuntrar till att använda våld, medan kanske 20 procent av de som röstar likadant som du är bekväma med att använda våld för att stoppa Trump, då har man en farlig blandning.