Antalet unga mellan 15 och 17 år som misstänks vara inblandade i mord ökar kraftigt i Sverige. Det bekräftar siffror som svenska åklagaren har tagit fram för tidningen Göteborgs-Posten (GP). Jale Poljarevius har inte sett något liknande under sina 30 år som polis.

– Någonstans känner man också att, hur fan kunde det bli så här?

En natt i oktober förra året sköts och dödades en man i sitt hem i Västberga, söder om Stockholm. Följande dag sköts och dödades två kvinnor i ett hus i Tullinge i Botkyrka.

I juni åtalades en 17-årig pojke för de tre morden. Uppdragen ska ha beställts av en 15-åring, som också åtalats.

Det här är bara ett av flera fall där mycket unga misstänks för grova brott. Mellan 2022 och 2023 har det skett en kraftig ökning av antalet brottsmisstankar om medverkan till mord eller mord riktade mot tonåringar i åldrarna 15 till 17 år.

Jale Poljarevius, polischef och underrättelsechef i polisregion Mitt, är inte förvånad över ökningen. Explosioner, vapenbrott och grovt våld ökar också kraftigt i Sverige.

Utvecklingen eskalerade när den krypterade mobiltelefontjänsten Encrochat knäcktes av fransk polis för drygt fyra år sedan.

Det gav bevis som ledde till gripandet av många svenska gängledare. Det innebar att kriminella nätverk fick fylla tomrummet med nya aktörer. ”Det är ungefär som att ett fotbollslag får hela A-laget skadat. Då fyller du på med juniorerna.”

Poljarevius har många exempel på hur unga dras in i grov brottslighet av de brutala gängen i Sverige.

– Det här handlar om en systematisk insocialisering av unga individer in i grov organiserad brottslighet som genomförs av extremt hänsynslösa individer som gör allt de kan för att uppnå ett enda mål, säger han och fortsätter:

– Det handlar inte om narkotika, det handlar inte om makt. Det handlar bara om pengar, ingenting annat.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att det är ”en mycket allvarlig utveckling”. Han menar att det nuvarande systemet, där unga som begår grova brott döms till högst fyra års häkte, inte fungerar längre.

– Vi vet att återfallsfrekvensen är över 90 procent bland unga i gängmiljöer som dömts till ungdomsfängelse, med andra ord har det nuvarande systemet misslyckats, medger han.

– När vi nu vänder på steken är det väldigt viktigt att det finns fängelsestraff och ungdomsfängelser som har helt andra förutsättningar att arbeta med dessa unga för att förhindra att de begår nya brott.

Justitieminister Strömmer säger till Göteborgs-Posten att regeringen också måste göra flera saker samtidigt och understryker att de nyligen har lagt fram ett förslag till en ny socialtjänstlag.

– Det handlar inte minst om att socialtjänsten ska kunna agera mycket mer förebyggande och ingripa i ett tidigare skede, för att bryta en trend där barn och unga dras in i grov brottslighet.