Det borde inte komma som någon överraskning att den engelske kristna prästen kanon Phil Harris citerar ur Matteusevangeliet när han beskriver Englands kollaps i kaos, hat och upplopp: ”Ett hus i strid med sig självt kan inte bestå.”

Men Jesus talar inte bara om hus, utan om kungadömen som kommer att gå under om de är i strid med sig själva. Hela citatet lyder så här: ”Varje rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå.”

Det är sällsynt att en framstående kristen predikant kommer ut med ett direkt fördömande av regeringen – i det här fallet den tillträdande Labour-regeringen ledd av Sir Keith Starmer.

Starmers regering fick bara 11 miljoner röster mot 39 miljoner som antingen inte röstade på honom eller stannade hemma. Ändå tror han att han har ett mandat att fördöma vanliga britter, som för några år sedan skulle ha ansetts befinna sig i den politiska mittenfåran, som ”högerextrema” eftersom de är upprörda över tillståndet i landet.

Den vänsterpolitiska eliten, som politiker och media är en del av, har ställt sig över folket för att de ser sig själva som moraliskt överlägsna massorna. Folket ignoreras totalt och får inte ställa frågor om invandring eller islam, och nu har de nått kokpunkten.

Historien säger oss, konstaterar Canon Harris, att detta inte kommer att sluta bra.

Västern och muslimer får flagga med palestinska och Hamas-flaggor, men om du flaggar med brittisk eller israelisk flagga kommer du att bli arresterad.

Harris nämner ett antal blodtörstiga illdåd begångna av invandrare. Bland dessa är knivmorden på tre små flickor och hur tio andra skadats av en afrikansk invandrare, gruppvåldtäkter och en kvinna som misshandlades till döds av två somalier när hon gick ut med sin hund. Bara för att nämna några exempel.

Som svar på dessa grymheter har vi böjt oss för islam.

Media gör sitt bästa för att dölja förövarens identitet och det faktum att de flesta av förövarna är muslimer som aldrig har haft för avsikt att integreras i det brittiska samhället. I decennier har vi levt med muslimsk terror, men om du berättar sanningen kommer du att bli fördömd av den styrande eliten och dess media, som har lite intresse av folkets oro.

Som journalisten Peter Whittle påpekade i en intervju nyligen, lever Storbritannien nu med ett tvådelat polissystem. Polisen tolererar vänsterpolitiska och muslimska hatdemonstrationer som uppmanar till folkmord på judar, men slår brutalt ned på medborgare som protesterar mot undergrävandet av rättsstatsprincipen och yttrandefriheten.

I verkligheten för den härskande eliten krig mot Storbritanniens vita arbetarklass, som den inte hyser annat än förakt för, och alla som uttalar sig mot islamisering och etnisk rensning är ett mål för regeringen, media och polisen.

Phil Haris uttrycker en förtröstan inför att det folkliga motståndet mot elitens tyranni och deras försök att kväva och förbjuda all kritik kommer att växa, med hänvisning till de revolutionära förhållandena 1919, då socialister och kommunister reste sig i opposition.

Idag går varken socialister eller kommunister att lita på, för de har för länge sedan tagit plats vid de rikas bord och har inget annat än hat till övers mot vanliga människor som bara vill ha tillbaka sitt land.

Som kristen predikant är Canon Phil Harris nästan tvungen att predika ett budskap om hopp. Jesus sa trots allt inte att allt går åt helvete. För den västerländska civilisationens och mänsklighetens skull får vi hoppas att Harris har rätt, men det kommer förmodligen att kräva att folk gör något själva. Det finns uppenbarligen inte mycket hjälp att förvänta sig av Gud, han nöjer sig med att vara en intresserad iakttagare.