– Vi har Sverige och Finland med i alliansen nu. Det innebär två strategiska partners med en placering som är oerhört viktig för att försvara Norden och de baltiska länderna.

Orden är den amerikanske generallöjtnanten Charles Costanzas. Constanza mötte de nordiska armécheferna i Oslo under förra veckan, för att ”stärka det militära samarbetet inom Nato” som Expressen uttrycker det.

Helomvändning i expressfart

Generallöjtnanten har så rätt. De ”har med” Sverige i sin allians nu, och trots att Turkiet och Ungern förhalade processen så gick det snabbt: Det passerade inte ens ett halvår mellan det att Socialdemokraterna gick till val på löftet att absolut inte gå med i Nato eftersom det skulle hota Europas säkerhet, och Rysslands invasion av Ukraina när ett Nato-medlemskap plötsligt blev helt nödvändigt med tanke på Europas säkerhet.

Sedan gick det ytterligare några månader, innan den S-ledda regeringen den 16 maj 2022 höll ett extra regeringssammanträde, där man formellt fattade beslutet att ansöka om svenskt medlemskap i Nato. Tio månader och ett regeringsskifte senare, den 22 mars 2023, klubbade riksdagen med bred majoritet igenom beslutet att överge tvåhundra år av neutralitet, med röstsiffrorna 269 för, 37 emot, och 43 frånvarande.

Men inte förrän den 7 mars 2024 blev Sverige formellt Natos 32:a medlemsstat, efter det att Turkiet och Ungern gett sitt godkännande. Medlemskapet var bara en formalitet. Redan den 5 december 2023 undertecknades ett så kallat DCA-avtal (defence cooperation agreement) mellan Sverige och USA, ett avtal som bland annat ger USA tillträde till 17 militärbaser i Sverige, rätt att lagra vapen (även kärnvapen) i Sverige och rätt att planera och genomföra militära attacker mot tredje land från Sverige – och allt utan att behöva informera den svenska regeringen om det. DCA-avtalet trädde i kraft den 16 augusti.

Från neutralitet till kärnvapen på två år

Det tog två år att förändra hela nationens säkerhetsläge, från den (i alla fall formella) neutralitet som förskonat Sverige och svenskarna från krig under två århundraden, till ett aktivt ställningstagande som gör Sverige till en perfekt plats för utplacering av vapensystem som kan slå långt in på ryskt territorium. Och det borde vara allmän kunskap att de platser som vapen mot en fiende avfyras från, samtidigt blir platser som fienden vill slå ut.

Östersjön bedöms som en hot spot och särskilt Gotland är av strategiskt intresse för både Nato och Ryssland. I samma ögonblick som Sverige och Finland övergav sin neutralitet förvandlades Östersjön i praktiken till Natos ”Mare Nostrum”, och genom Nato-medlemskapet och DCR-avtalet kan USA placera trupp, kärnvapen och långdistansrobotar i på Gotland. Det gillar inte ryssen, och rysk militär genomför därför regelbundet övningar som simulerar ett övertagande av ön. Ett ryskt Gotland skulle säkra rysk tillgång till Östersjön och vara en viktig plattform för att slå inte bara mot Baltikum, utan också mot mål västerut, inklusive de svensk-amerikanska baserna.

Illustration ur Heritage.org.

”Det handlar om liv och död”

Allt detta har ägt rum utan att svenska medborgare har fått säga sin mening, eller ens fått tillgång till korrekt och opartisk information. Ingen folkomröstning. Inga town hall meetings. Bara massiva Nato-kampanjer.

– Natoanslutningen är större än när Sverige gick med i EU. Den största säkerhetspolitiska förändringen på flera hundra år. Jag är inte säker på att alla svenskar inser det, sa docent Ann-Sofie Dahl när hon intervjuades av Försvarsmakten med anledning av Natos toppmöte i Vilnius, Litauen, som hölls i juli. 

– Att Sverige går med i Nato är superstort. Det är hardcore, kan man säga. Det handlar om säkerhet och försvar, liv och död.

Det handlar om liv och död, säger docenten. Allvarligare än så kan det inte bli. Liv och död för dig och mig och för våra familjer. Ändå har vi inte diskuterat frågan utifrån att det finns både för- och nackdelar, och att valet vi gör handlar just om liv och död.

Ann-Sofie Dahl presenteras som ”Sveriges främsta Natoexpert, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, docent i internationell politik och knuten till den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council”. Neutral så det förslår, således. Men det är de åsikter hon ger uttryck för som svenskarna fick förmedlade till sig, men bara ur den positiva vinkeln: Att det är ”superstort” likställs med att det är ”bra”.

Nato-förespråkare hänvisar till Sveriges säkerhet. Det anses positivt att vara Nato-medlem eftersom det innebär att vi, i händelse av att Sverige blir angripet, kan åberopa Artikel 5, det vill säga den paragraf som säger att den Nato-medlem som attackeras kan få hjälp av andra medlemmar för att försvara sig. Men Artikel 5 är inte tvingande. Skulle Sverige attackeras imorgon är det upp till varje enskild Nato-medlem att avgöra om man vill, eller inte vill, komma till Sveriges hjälp och på vilket sätt det i så fall ska ske. Ett Nato-beslut om att aktivera Artikel 5 måste vara enhälligt, och tror vi exempelvis att Erdoğan skulle låta turkar offra sina liv för att försvara terrornästet Sverige..?

Krig är allvarliga saker och vad som händer med det land som används som slagfält när två starka parter mäter sina militära krafter under ett proxykrig – och med det landets befolkning – kan man ju fråga ukrainarna om.

USA:s inblandning i Ukraina – och nu i Sverige

Ukrainas säkerhetsläge förändrades dramatiskt när USA 2014 aktivt medverkade till att ersätta den folkvalde presidenten Yanukovych med den USA-lojale Poroshenko, och sedan intensifierade arbetet med att bygga och driva anläggningar för så kallad Gain-of-function (GoF) i landet.

GoF innebär att man förändrar virus för att studera hur de kan bli mer smittsamma, dödliga eller resistenta mot behandlingar, och forskningen bedömdes så farlig att USA införde ett moratorium för GoF mellan 2014 och 2017.

Under moratoriet fortsatte forskningen som sagt i Ukraina. I samband med krigsutbrottet 2022 flyttades dock forskningen, inklusive patogenerna och forskarna, från de ukrainska bio-labben – till Sverige. Nu fortsätter USA-relaterad GoF i Solna och i Flemingsberg, samtidigt som amerikansk trupp och amerikanska vapen (inklusive kärnvapen) välkomnas till Ronneby, Halmstad, Kristinehamn, Uppsala, Härnösand, Östersund, Luleå, Kiruna och ytterligare nio orter.

Existensen av en ”neutral korridor” mellan Nato och Ryssland har varit en förutsättning för en mer avslappnad relation mellan supermakterna. USA:s närvaro i Ukraina och landets uttalade önskan om ett Nato-medlemskap ledde till katastrof för ukrainarna den 24 februari 2022. Två och ett halvt år senare ligger delar av landet i ruiner, de unga männen har offrats i de ryska köttkvarnarna och närmare tio miljoner ukrainare har flytt till andra länder.

Sverige och Finland har utgjort en sådan neutral korridor i norr. Nu är den borta. Nato står på Rysslands tröskel även här, och USA:s närvaro i Sverige byggs upp. Hur förändras Sveriges säkerhetsläge av det? Visst finns det positiva aspekter – men finns det verkligen bara positiva aspekter? Och om de nu även finns negativa aspekter – hur riskerar Sverige och svenskarna att påverkas av dem?

Att USA och dess militärindustriella komplex anser att Sverige är viktigt för Nato kommer inte som någon direkt överraskning. Men på vilket sätt är Nato viktigt för Sverige? Den frågan tycks ingen på allvar vilja ta sig an.