Kriminalvårdens pågående expansion förväntas leda till en markant ökning av myndighetens kostnader de närmaste åren. Regeringen har därför beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att föreslå åtgärder för att bromsa denna kostnadsutveckling och reducera dygnskostnaderna inom verksamheten.

Tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att undersöka varför dygnskostnaderna i svenska anstalter och häkten är högre jämfört med andra liknande länder. Den rapport som presenterades visade att vad som ingår i dygnskostnaden varierar mellan olika länder. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att en mer omfattande analys behövs, med ett bredare urval av länder.

Med tanke på Kriminalvårdens nuvarande expansion är det av särskild vikt att myndigheten arbetar målmedvetet för att minska kostnaderna per plats och dygn, med undantag för hyreskostnaderna. Regeringen har därför gett Kriminalvården i uppdrag att föreslå åtgärder som kan dämpa kostnadsutvecklingen och reducera dygnskostnaderna.

– Kriminalvården genomgår just nu en stor expansion. Med våra satsningar förväntas anslagen öka från 14,1 till 22,6 miljarder kronor under mandatperioden. Samtidigt kräver denna utbyggnad att myndigheten använder sina resurser effektivt, utan att kompromissa med säkerheten eller det återfallsförebyggande arbetet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

– För att stoppa den organiserade brottsligheten krävs en helhetsstrategi. Vi stärker därför hela rättskedjan, där Kriminalvården har en central roll i att återställa tryggheten för laglydiga medborgare. Med tanke på att antalet intagna förväntas öka kraftigt som en följd av Tidöavtalets rättspolitiska åtgärder, måste vi också utvärdera hur deras återanpassning till samhället kan göras mer kostnadseffektiv, säger Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet.

– När Kriminalvården expanderar är det avgörande att vi samtidigt granskar hur resurserna används. Det finns inget egenvärde i att ha högre dygnskostnader i Sverige än i andra jämförbara länder. Det är snarare rimligt att Kriminalvården genomför en översyn och lämnar förslag på hur kostnadsutvecklingen kan bromsas, säger Ingemar Kihlström, kriminalvårdspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Jag är övertygad om att Kriminalvården är medveten om att den pressade situationen kräver större kostnadseffektivitet. Men detta får inte ske på bekostnad av personalens eller de intagnas säkerhet, säger Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna.

Uppdraget innefattar även en internationell jämförelse med andra europeiska länder som har lägre dygnskostnader än Sverige. Inom ramen för uppdraget ska Kriminalvården bland annat redovisa vilka faktorer som bidrar till kostnadsskillnaderna mellan länderna och hur dessa är anpassade till rättsliga bestämmelser.

Målet med jämförelsen är att identifiera åtgärder som kan minska kostnaderna inom svensk kriminalvård, utan att försämra säkerheten eller det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 26 juni 2025.