Kommentarer

Invånarna i Springfield, Ohio, har mycket att lära av eliten i Martha’s Vineyard

Av: Elisabeth Rooney   19. september 2024, 07:56
Martha's Vineyard. Foto: Don Ramey Logan / Wikimedia Commons

Det finns många skillnader mellan Martha’s Vineyard i Massachusetts och Springfield i Ohio. Martha’s Vineyard ligger på den elitistiska östkusten, medan Springfield ligger i det som är känt som American Heartland, känt för sin jordnära kultur och vänliga och välkomnande befolkning.

Ön Martha’s Vineyard är en lekplats för de rika, och Springfield är en plats där migranter från Haiti äter katter och hundar. Ingen hade hört talas om Springfield tidigare, förutom på The Simpsons? Men det ska vara inspirerat av Springfield i Oregon.

På Martha’s Vineyard är hushållets medianinkomst 172 315 dollar per år, medan den i Springfield är 45 113 dollar. Det genomsnittliga priset på bostäder i Vineyard är 2,3 miljoner dollar och i Springfield är det den 175 915. I svenska kronor är det 25 miljoner mot nästan 2 miljoner. Springfield ligger också långt under genomsnittspriset för en bostad i hela USA, som ligger på cirka 416 000 dollar.

Inte många rika och kända människor bor i Springfield. Sångaren John Legend är därifrån, men han bor nu i Beverly Hills med sin fru Chrissy Teigen. Legenden har förklarat sin kärlek till staden de senaste dagarna, men alla är inte nöjda.

På Marthas Vineyard, å andra sidan, finns det kändisar i överflöd, inklusive några av landets mäktigaste politiker som är ansvariga för att skapa det Amerika vi ser idag.

Vi har ”holier than thou” Barack Obama, före detta president och tidigare bosatt i USA:s mest kriminella stad, Chicago – och kanske den minst förtjänta mottagaren av fredspriset genom tiderna. Kjol-jägaren och Epstein-vännen Bill Clinton och hans fru, valförnekaren och ”crooked” Hillary, har semestrat där i flera år.

De är eliten av det Demokratiska partiet som en gång var för vanligt folk. Men det kanske var en lögn, för om det är något liberaler är bra på så är det att säga en sak och mena en annan.

Springfield ligger som sagt i American Heartland, känt för sin vänliga och välkomnande befolkning. Men är det också en lögn?

För om vi ska tro på de liberala medierna och vänsterns ramaskri över hur människor i Springfield behandlar 20 000 migranter från Haiti måste hela staden med dess 68 000 invånare vara rasistisk och intolerant.

Vi har sett dem på kommunfullmäktiges sammanträden. Har de tur får de klaga i två minuter utan att bli avbrutna.

De tar ställning mot migranterna och anklagar dem för att äta katter, hundar och ankor, föra in hiv, orsaka trafikolyckor och döda små barn, driva upp bostadskostnaderna, sätta press på skolor och sjukvård och förstöra deras stad.

Som denna invånare som blev viral för sina fördomar.

Mannen tuktar kommunfullmäktige för att de sitter där uppe i sina bekväma stolar med sina kostymer och tjänar hundratusentals dollar men inte gör något för att åtgärda problemen i sin stad.

Han berättar om haitier som rotar i papperskorgar och orsakar olyckor på vägarna varje dag. Han känner en ensamstående mamma som ringde honom den morgonen. Hon var nere på socialkontoret, men sa att hon inte fick hjälp eftersom det bara fanns invandrare där.

Sedan berättar han historien om änderna. Migranterna går ner till parken, fångar änder, skär av deras huvuden, går iväg med dem och äter dem. Historien har faktagranskats och befunnits vara en lögn. Av vänstern.

Vi måste göra något, vädjar han. Det finns barn här ute som skadas. Han klandrar egentligen inte migranterna utan frågar kommunfullmäktige hur mycket pengar de får för att ta in dem. Men han säger att de inte bara kan komma hit och göra samma sak som de gör i Haiti.

Men det kan han inte säga, för det är rasistiskt. Mannen är inte direkt bländande vit, men det spelar ingen roll för vänstern. För dem är han en Uncle Tom och vit makt med svart hud.

Vem bryr sig om att man på kort tid tar in 20 000 migranter i en stad med 68 000 invånare, det motsvarar 2,5 miljoner fler människor i New York City eller 195 000 i Oslo, baserat på befolkning.

För att blidka vänstern borde folket i Springfield förmodligen ta lärdom av eliten i Martha’s Vineyard. Ön är inte bara en ”sanctuary town”, utan befolkningen är ”edumecated” nog att veta att Amerika bygger på att välkomna de ”tired and the poor”, som med glänsande iPhones i händerna frågar vad Amerika kan göra för dem.

För bara två år sedan stod människorna i Martha’s Vineyard, liksom Springfield, inför en humanitär kris. Men de hanterade det på ett mycket värdigare sätt än folket i America’s Heartland.

De var tvungna, eftersom ingen media eller demokrater anklagade invånarna på den prestigefyllda ön för rasism och intolerans. Snarare var det den fascistiska guvernören i Florida, Ron DeSantis, som var rasisten som tvingade 50 skräckslagna migranter på ett plan, för att göra en politisk poäng.

Och eftersom den republikanska guvernören från Florida var historiens skurk, berömde media hur människor och organisationer på ön välkomnade och tog hand om migranterna från Venezuela.

För en dag, märk väl.

Lokalsamhället har gett stöd dygnet runt, skrev ultraliberala NPR. Massachusetts beredskapsorganisation, Emergency Management Association (EMA), kallades eftersom ankomsten av de 50 migranterna förklarades som en humanitär kris.

Invånare över hela Martha’s Vineyard sa att de kämpade för att ta hand om invandrarna, som anlände med två separata flyg som betalats av Floridas guvernör Ron DeSantis, skriver NPR.

Lisa Belcastro, som driver öns härbärge för hemlösa, berättade för NPR att de hade allt från sängar till mat, kläder, tandborstar, tandkräm, filtar, lakan, men de hade inte det antal de behövde för migranterna.

Så de hade inte tillräckligt med förnödenheter för femtio migranter.

Slutet på historien var att migranterna lämnade ön lika snabbt som de kom. Samma dag beslutade Massachusetts guvernör Charlie Baker och delstatens krisledningsgrupp att flytta dem till en militärbas på Cape Cod. Där skulle staten tillhandahålla tak över huvudet, mat och andra viktiga tjänster.

– Obama skulle nog vilja hysa och betala för dem i sin herrgård. Är det inte hans politik med öppna gränser trots allt, skrev LionHearted på X då.

Någon gång måste de lämna, säger kvinnan från Marthas Vineyard:

– De måste flytta till en annan plats, eller hur? Vi har inte tjänster för att ta hand om 50 migranter. Och vi har i alla fall inga bostäder. Vi befinner oss i en bostadskris, och vi har inte bostäder för 50 fler personer.

Sedan är det Springfields homeboy John Legend. Han tog till sociala medier för att förmana invånarna i hans hemstad att vara mer tillmötesgående mot de 20 000 haitierna som just då översvämmade staden, skriver Charlie Kirk.

John Legend bor förstås inte i Springfield, skriver Kirk. Han är som de flesta självgoda liberaler som sitter säkert i en herrgård på 18 miljoner dollar i Beverly Hills samtidigt som han bagatelliserar smärtan, rädslan och förlusten av arbetarklassen som han har lämnat långt bakom sig.

Vänsterns hyckleri är obegripligt, och när de har media på sin sida har invånarna i Springfield ingen chans.

Det hoppas vi att de vet när de går till val den 5 november. Eftersom fyra år av demokraternas styre kommer att förvandla varje liten stad i Amerika till Springfield. Om de inte är som Marthas Vineyard.