Ur flödet/i korthet

Ja, vem har inte hört detta argument när man försöker tala för Israel? Jag talar naturligtvis om konflikten i Gaza.

Folk får sin kunskap från NRK och TV 2 och är fulla av känslor. Att kvinnor och barn dödas i israeliska raketattacker är i stort sett det enda de ser – och är upptagna av. Om man försöker argumentera för en annan sida av historien är man per definition en nazist som gillar att oskyldiga liv går förlorade. Argumenten från de välvilliga posörerna är så fulla av känslor, moralism och självgodhet att man kan bli blå i ansiktet av irritation. Den är också historielös, okunnig och vidrig. Helt enkelt ”under bältet”.

Men mest blir man blå för att man inte vet vad man ska svara. Så man tiger, för att undvika ytterligare demonisering.

Det är ingen idé att argumentera med fakta mot en person som argumenterar med känslor och som dessutom är grundligt indoktrinerad.

Men känslor och pompös moralism ska aldrig tillåtas vinna en debatt. Inte ens en liten debatt i kommentarsfältet under en VG-artikel på Facebook.

Så kanske kan jag ge dig lite ballast i den här artikeln, så att du kan svara med lite mer tyngd och självförtroende nästa gång du hamnar i en argumentation med en sådan person, antingen online eller i en konversation ansikte mot ansikte.

För detta ändamål är jag villig att ta på mig rollen som djävulens advokat.

Själv är jag emot den juridiska termen ”krigsbrott”. Krig i sig är ett brott! Då kan man inte bara kalla vissa krigshandlingar för ”brott”. Det betyder att krig, så länge vissa handlingar undviks, är helt okej.

Alla argument från vänsterdebattörer består av varianter av ”kvinnor och barn/oskyldiga dödas”. De kan inte se bortom detta.

Men jag har då och då svarat ”det är klart kvinnor och barn dödas, det är krig. Civila dödas faktiskt i krig”. De har oftast inget svar på detta, mer än att jag är en vidrig varelse som accepterar det.

Jag har också svarat att ”det här är inte slaget vid Waterloo. Krig utkämpas inte längre på ett slagfält långt från närmaste boning”. Då brukar jag få skrattande emojis som svar. För att människor är historielösa. Världen uppstod förra året. Eller kanske 2020, med covid.

Historielösheten visar sig också när jag svarar ”under bombningen av Tyskland 1944-45 dödades hundratusen tyska barn. Tycker du att vi skulle ha avstått från att bomba Tyskland?”. Ja, du kan föreställa dig svaren. Tänk att dra en historisk parallell till vad som händer på Gazaremsan! How dare you!

Men krig mot civila har använts som en avsiktlig taktik åtminstone sedan det amerikanska inbördeskriget 1861–65. General Sherman förstod att för att få ett slut på kriget måste den civila kampviljan brytas. Det handlade om psykologi, men hade också en militärstrategisk sida. Kriget försörjs av de civila bakom fronten, med materiella förnödenheter som vapen och mat, men också med moraliskt stöd. Sherman förstod att om civila inte blev utsatta, skulle de fortsätta att pusha sina soldater att slåss. Det är ren logik.

Därför inledde han 1864 sin ”march to the sea” för att knäcka stridsviljan i de amerikanska sydstaterna, och i samma slag också förstöra sydstatsarméns försörjningslinjer, det vill säga järnvägsnätet och industrin. Näringen låg då som nu i tätorter. Det fanns inga större städer att besegra, men städer som Atlanta och Charleston bombarderades både för att terrorisera civilbefolkningen och för att förstöra sydstatsarméns materiella förråd.

”Bomber Harris” hade samma tankesätt 1943 när han intensifierade luftangreppen mot Tysklands inre. Andra världskriget fortsatte och fortsatte. Dessutom framstod tyskarna länge som den vinnande parten, så det onda måste stoppas. Frekventa flyganfall på natten var en av Harris strategier. De civila arbetare som bemannade industrin skulle tvingas in i skyddsrummen, ofta flera gånger varje natt. Att förstöra deras sömn skulle också förstöra deras arbetsförmåga och ge dem hämmande ångest (det vi idag skulle kalla posttraumatisk stress).

Senare antog luftangreppen formen av ren förstörelse. Tyska städer skulle brännas. Även de civila, som hade jublat över både Tysklands politik och Tysklands krigföring, skulle få uppleva kriget inpå bara kroppen.

Kan man egentligen vara oenig med Harris? Finns det oskyldiga i ett krig, där alla hjälper till att bestämma landets kurs? Även om det definitivt fanns ett motstånd mot nazismen inom det tyska riket, var stödet för Hitler enormt. Det tyska folket var utan tvekan indoktrinerat, men det är ingen ursäkt varken då eller idag. Du är inte oskyldig för att du bara tittar på NRK och inte bryr dig om att sätta dig in i flera sidor av saken. Du är bara hjärntvättad.

Det gäller även palestinierna. De valde själva Hamas i landets hittills enda demokratiska val 2006. Det palestinska civila missnöjet mot Hamas är inte särskilt påtagligt, inte ens idag. Det kan inte underskattas att den palestinska befolkningen är grundligt indoktrinerad. Barn lär sig tidigt att hata judar. Naturligtvis är de starka framtida fiender till Israel. Och Israel vet detta. Ändå, i motsats till vad vi får höra, gör de allt de kan för att minimera civila offer.

Men att undvika civila offer är omöjligt i ett modernt krig, inte minst eftersom världen idag är mycket tätare befolkad än tidigare. Det är aldrig långt till närmaste större stad. Och Gaza är väldigt tätbefolkat. Palestinierna har många barn. Kvinnor och barn utgör med största sannolikhet 70-75 procent av befolkningen. Ja, då är det också naturligt att en stor del av krigsoffren är kvinnor och barn. Kriget i Gaza är ett urbant krig. Jag hör ofta att ”Hamas gömmer sig bland civilbefolkningen”. Men jag vill gå ännu längre. Hamas är civilbefolkningen. Hamas har unisont stöd bland palestinierna och i alla palestinska familjer finns det förmodligen mellan två och fem Hamas-krigare.

Så finns det verkligen oskyldiga offer i Gaza? Var den tyska befolkningen oskyldig, de som jublade nazismen och grät när Hitler äntligen dog? Hur var det med de civila plantageägarna i söder på 1860-talet, som vägrade att betrakta svarta slavar som medmänniskor? Var de oskyldiga offer när Sherman brände deras plantager på sin ”march to the sea”?

Finns det oskyldiga idag, där de allra flesta vuxna har rösträtt och möjlighet att påverka landets kurs?

Det finns naturligtvis inget enkelt svar på detta. Till exempel har vi i Norge [och Sverige; reds. anm.] idag bara en skendemokrati. De politiska partierna för samma politik. Vi har aldrig folkomröstningar om någonting. Vi får inte ens stryka kandidater vi inte vill ha i partierna. Om Norge nu går i krig på kommando från Stortinget, kan man då verkligen skylla på det norska folket? Även andra västländer har sina problem med demokrati.

Men det ensidiga, repetitiva, banala och helt okunniga argumentet att ”kvinnor och barn dödas!” bör vara enkelt att bemöta.

Nästa gång kan du svara: ”Ja, tycker du att det är rätt att en mycket begränsad del av demografin, unga män mellan 18 och 30, ensamma ska bära hela krigets börda?”.

Du kan också svara: ”Roligt att du kallar mig nazist, när det är palestinierna som vill ha en ny Förintelse för judarna. Är det verkligen inte du som är nazist då?”

Eller hitta på något annat klurigt.