I ett tal till Economic Club of New York på torsdagen lade Donald Trump fram en omfattande ekonomisk vision under parollen ”Make America Affordable Again”.

Trumps plan fokuserar på att minska slösaktiga statliga utgifter, minska omfattningen av regleringar och frigöra inhemsk energiproduktion – allt detta ser han som avgörande för att återuppliva ekonomin.

”Min plan kommer snabbt att bekämpa inflationen, sänka priserna snabbt och återstarta en explosiv ekonomisk tillväxt”, säger den republikanske presidentkandidaten.

Trump vill också skapa en statlig investeringsfond – inte helt olik den norska oljefonden – som delvis ska användas för att finansiera stora infrastrukturprojekt som motorvägar, flygplatser och industrianläggningar.

Dessutom lovar han att inrätta en särskild kommission för att reformera statsapparaten och sänka kostnaderna. Han ser framför sig att X-ägaren och Tesla-vd:n Elon Musk ska leda den nya myndigheten. Den senare säger att de två har talat och att han är intresserad, NTB skrev igår.

”Jag ser fram emot att tjäna USA om möjligheten uppstår. Jag behöver inte en lön eller titel eller erkännande”, skrev Musk på X.

Jag ser fram emot att tjäna Amerika om möjligheten uppstår.

Ingen lön, ingen titel, inget erkännande behövs. https://t.co/5PSNtjBQn7

– Elon Musk (@elonmusk) 5 september 2024

Alliansen visar att Musk, en av världens rikaste personer och chef för flera företag, inte bara är intresserad av att få Trump vald, utan också aktivt vill delta i att påverka den federala politiken, skriver Wall Street Journal.

Trump lovar att minska regleringarna med tio för varje ny reglering han inför. USA har en enorm mängd regleringar som gör tillverkningen dyrare och mer komplicerad och driver upp huspriserna, som också pressas av massiv illegal migration.

Genom att minska antalet regleringar och öppna upp federal mark för storskaligt bostadsbyggande hoppas Trump kunna sänka bostadskostnaderna, vilket är en angelägen fråga för många amerikaner. Genom att stänga gränserna och deportera miljontals illegala invandrare kommer Trump att kunna göra en betydande insats för att luckra upp bostadsmarknaden.

Det kan dock finnas problem. Musks företag, inklusive Tesla och SpaceX, regleras av flera federala myndigheter, vilket potentiellt kan leda till intressekonflikter om han skulle bli aktivt involverad i en kommission om statliga utgifter.

Trumps tal står i tydlig kontrast till Biden-Harris ekonomiska politik, som han anser bara har gjort livet dyrare för amerikanska familjer. Detta är särskilt sant när det gäller fossila bränslen. USA har enorma olje- och gasfyndigheter och Trump vill maximera dessa, till skillnad från den sittande regimen.

USA var självförsörjande på olja och gas under Trumps förra presidentperiod och det är ett självklart mål för Trump i en ny mandatperiod. Det är inte heller omöjligt att det blir en produktionsökning i lönsamma kolgruvor.

Det gröna skiftet kommer sannolikt att gå in i väggen. Trump kommer knappast att vara beredd att lägga enorma subventioner på så kallade förnyelsebara industrier som varken är förnyelsebara eller effektiva.

I fråga om skatter finns också uppenbara skillnader. Kamala Harris vill höja bolagsskatten från 21 till 28 procent. Hon vill att staten ska kontrollera så mycket som möjligt av penningmängden.

Trump, å andra sidan, vill sänka skattenivån för all produktion på amerikansk mark till 15 procent.

Det senare förslaget har fått ett blandat mottagande. Medan många företagsledare och ekonomer tror att det kommer att leda till en tillväxt av USA-producerade varor, finns det också farhågor om att det kan orsaka byråkratiska problem, särskilt för produktion av komplexa varor som är beroende av en viss mängd importerade råvaror.

Det hade kanske varit möjligt för Trump att uppnå sina mål på ett enklare sätt, till exempel genom att införa tullar på utvalda produktgrupper. Men planen är ännu inte klar, så vi får vänta och se.

Trump gav ett antal djärva löften, som WSJ menar är lättare sagt än gjort. Han lovade bland annat att eliminera budgetunderskottet och halvera energipriserna på ett år.

Trumps hävdade också att 100 procent av nettojobbskapandet under det senaste året har gått till illegala migranter. Påståendet baseras på en folkräkning som, enligt vissa ekonomer, underrapporterar befolkning och sysselsättning.

Om Trump lyckas effektivisera myndigheter, sänka energipriserna, få ner huspriserna och samtidigt minska antalet regleringar kommer han att stoppa den inflation som präglat stora delar av Bidens mandatperiod.

Inflation är den fråga som betyder mest för amerikanerna när de bestämmer sig för vem de ska rösta på, och migration är en annan viktig fråga, den näst viktigaste frågan för väljarna. I båda dessa frågor har Trump klart högst förtroende hos väljarna jämfört med Harris.

Trumps ekonomiska plan är djärv och vågad. Den kommer naturligtvis att skapa en del utmaningar, så det återstår att se om han lyckas med sina mest ambitiösa mål.

Hursomhelst pekar planen i en riktning som gynnar privata företag och hushåll. Harris plan pekar i motsatt riktning och målet är en allt större statlig myndighet.

Valet kommer att hållas den 5 november.