I ett lagstiftningsdekret som utfärdades på måndagen definierade Italiens regering Albanien, Algeriet, Bangladesh, Bosnien-Hercegovina, Elfenbenskusten, Egypten, Gambia, Georgien, Ghana, Kap Verde, Kosovo, Marocko, Montenegro, Nordmakedonien, Peru, Senegal, Serbien, Sri Lanka och Tunisien som säkra länder för  migranter att återvända till.

På så sätt hoppas regeringen kringgå domen från domstolen i Rom, som nyligen förbjöd internering i Albanien av tolv migranter från Egypten och Bangladesh i syfte att de skulle återvända till sina hemländer, rapporterar RAI News.

Detta drag från regeringens sida var väntat, eftersom premiärminister Giorgia Meloni strax efter domen från Rom sa att hon snabbt skulle hitta en lösning på saken.

Enligt Italiens justitieminister Carlo Nordio (FdI) agerade domstolen olämpligt genom att hindra migranterna från att interneras i Albanien.

”Definitionen av ett säkert land kan inte överlåtas till rättsväsendet, det är en politisk bedömning inom ramen för internationell rätt”, klargjorde han idag i en intervju med La Repubblica, efter att ha klargjort att domarna i Rom hade ”gått för långt” genom åtgärden som beordrade att migranter från Albanien skulle återvända till Italien.

Regeringens svar är dock ingen permanent lösning på frågan.

I det italienska systemet är lagstiftningsdekret förordningar med laga kraft som regeringen kan utfärda vid behov, och dessa är giltiga i 60 dagar. Föreskrifterna var från början avsedda att användas i krissituationer där regeringen inte har tid att vänta på att det parlamentariska systemet ska stifta lagar för att hantera dem, men har under de senaste decennierna alltmer använts som ett politiskt instrument.

Dekreten kan göras till permanenta lagar om parlamentet ratificerar dem efter att 60 dagar har gått. Men alla lagar måste undertecknas av republikens president, som har mandat att avgöra om nya lagar är i linje med konstitutionen.

Frågan är därför hur president Sergio Mattarella kommer att agera när ärendet med största sannolikhet hamnar på hans bord. För det här är inte en helt vanlig rättsprocess, utan en känslig situation som innebär en konfrontation mellan den verkställande makten och den rättsliga makten.

Det förväntas att presidentämbetet kommer att utreda ärendet och att det sedan kommer upp i författningsdomstolen, uppger RAI News. Presidenten, som normalt har en ceremoniell roll och strävar efter att vara en enande gestalt, kommer sannolikt inte att vara den som kommer att ta slutgiltig ställning i en så kontroversiell fråga. Tills dess uppmuntrar han institutionerna till ”dialog”.

Oppositionen som leds av Demokratiska partiet (PD) och Femstjärnerörelsen (M5S) kritiserar regeringen för dekretet. Den verkställande makten går utöver sina befogenheter, anser PD-ledaren Elly Schlein, medan M5S-ledaren och tidigare premiärministern Giuseppe Conte kallar regeringsdekretet inget mindre än ”en jordbävning som skakar grunden för vår demokrati”.

Premiärminister Meloni å sin sida konstaterar att det som inte är demokratiskt är att hindra en vald majoritetsregering från att hålla de löften den har gett väljarna.