En ny kapacitetsberäkningsmetod med flödesbaserad marknadskoppling för elspot- och intradagsmarknaderna kommer att införas i Norden från och med den 29 oktober
Flödesbaserad marknadskoppling kommer först att införas på spotmarknaden, medan införandet på intradagmarknaden (elbas) kommer något senare, rapporterar Statnett.
Det här är inget nytt, men det har ändå gått lite under radarn för de flesta.
Statnett förklarar hur det fungerar:
Detta skapar ett mer flexibelt system för elspekulanter. Hur detta kommer att påverka elpriset för företag och hushåll är dock en helt annan fråga.
Allt kommer att styras från ett kontor i Köpenhamn.
Det nordiska RSC-kontoret i Köpenhamn har nu utvecklat ett IT-system för flödesbaserad kapacitetsberäkning och de nordiska TSO:erna skickar in 24 nätmodeller till systemet varje dag. Baserat på nätmodellerna beräknar RSC dagliga flödesbaserade marknadskapaciteter.
RSC stödjer de nationella TSO:erna (Statnett, Fingrid, Svenska kraftnät och Energinet) i att upprätthålla driftsäkerheten i de nordiska kraftsystemen.
Allt ska baseras på de flytande marknadsbuden, och det högsta budet bestämmer elpriset. Vi norrmän har upplevt detta tidigare: Efter att kablarna till Tyskland och England kopplade oss till europeiska energipriser.
Svenskarna är skeptiska
Svenskt Näringsliv (den norska motsvarigheten till NHO) vill lägga den nya elöverföringsmodellen på is. Modellen riskerar att leda till högre svenska elpriser, enligt både experter och elproducenter.
Modellen, som syftar till att göra elmarknaderna i EU mer kompatibla, har kritiserats av experter, producenter och konsumenter, skriver Epoch Times.
Nu har även Svenskt Näringsliv anslutit sig till kritiken.
– Först och främst anser vi att de samhällsekonomiska analyserna är bristfälliga. Det har inte framkommit i debatten vem det här är bra för och varför, eller vad det innebär för svenska hushåll och företag, säger Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert på organisationen.
Svenska kraftnäts egna beräkningar visar att Sverige som land kommer att få högre elpriser med den nya modellen. Blir konsekvenserna annorlunda för den norska marknaden? Det verkar inte direkt troligt.
Von Gyllenpalm är inte främmande för att på sikt införa smartare elöverföring, vilket kommer att leda till mer integration med övriga EU.
Men i dagsläget anser hon att den nya modellen riskerar att förstöra den viktiga konkurrensfördel som relativt sett billigare el har varit för svensk industri. Det var trots allt Norges enda komparativa fördel utanför fiske- och oljeindustrin.
Det är också välkänt att EU är irriterat över Norges vilja att dela med sig av sina fiskevatten till övriga EU. I dag har vår utrikesminister Espen Barth Eide besökt Bryssel för att försöka lösa den infekterade fisketvisten med EU.
Mer sammankoppling kommer naturligtvis att påverka priserna, säger von Gyllenpalm.
– Ju mer vi kopplar ihop oss, desto mer utjämnas priserna. På EU-nivå är det bra, men det kommer att ske på bekostnad av svensk konkurrenskraft.
Branschorganisationen Energiföretagen har också starkt kritiserat den nya modellen och socialdemokraterna krävde nyligen att regeringen skulle bromsa.
Vi kan ha missat det, men har vi verkligen haft en debatt om detta här i Norge?